Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska boktryckets historia under medeltiden och Vasatiden. Av Isak Collijn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1544 trycktes en med träsnitt illustrerad
biinbok, »Rucuoskiria», år 1548 en finsk
översättning av Nya testamentet, som Agricola
påbörjat redan år 1538, följande år finska upplagor
av handboken och mässan samt Kristi
lidandes historia. Ar 1551 trycktes Davids psaltare
på finska jämte några andra av Gamla
testamentets böcker. Hela bibeln på finska utkom
däremot först år 1(542. Den sista bok, som
Lanrentsson tryckte, var som redan nämnts
andra upplagan av mässan på finska 1575,
utgiven av biskop Paulus Juusten. En särskild
korrektor, Agricolas kaplan Michael Stephani,
var anställd för det finska trycket.
Amund Lanrentsson har emellertid icke
tryckt endast teologiska handböcker och
reformationsskrifter, utan han har även till
trycket befordrat bl. a. politiska stridsskrifter,
som konung Gustav lät utgå för att försvara
riket och sig själv mot angrepp utifrån,
särskilt från danskt håll. Sådana skrifter
utgå-vos åren 1545—47. Vid dessas tryckning finna
vi tvenne förut icke nämnda boktryckare eller
gesäller behjälpliga, Axel Bengtsson och Lasse Persson prentare. En annan
stridsskrift riktad mot danskarna var Peder Svarts »Danske Cröneke», som
utkom år 1558. — Böcker av annat innehåll äro t. ex. Lemnius, »Emoot
pestilentzie», 1572, Busch, »Om then nyia stierno och cometa», 1573, en
ny upplaga 1559 av »Variarum rerum vocabula» med en liten svensk-latinsk
parlör »Formulae puerilium colloquiorum» och andra skolböcker.
De flesta av dessa böcker äro tryckta med de schwaback- och
frakturtyper, som användes vid bibeltrycket i Uppsala. Första gången antikva
genomgående användes är år 1559 i en liten dikt av hovpoeten Henricus
Mollerus vid greve Edzard II :s av Ostfriesland bröllop med Gustav I:s dotter
Katarina. Första gången kursiv stil användes är år 1571 i en skrift av
Erasmus Roterodamus, »De civilitate morum puerilium».
Flera av Laurentssons böcker äro illustrerade med träsnitt, särskilt
katekeser och bönböcker. Han har också använt några signeter eller bok-
Träsnitl, föreställande bröllopet
i Kana, i Michael Agricolas
>Ru-couskiria», tryckt av Amund
Lau-rentsson i Stockholm år 1544.
Denna bok har haft ett
ofantligt inflytande på fromhetslivet
i finska bygder: den har lärt det
finska folket att bedja och lagt
på dess läppar de första
religiösa, om ock till formen
bristfälliga, hymner på dess eget
tungomål, säger en finsk forskare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
