Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska boktryckets historia under medeltiden och Vasatiden. Av Isak Collijn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En skånsk adelsfamilj från 1500-talets slut: Henrik Brahe till Vittskövle och Löberöd (död
1599), med makan Lena Thott (i änkedräkt) och deras sex barn. — Detalj av epitafium,
tillskrivet P. Hartman, i Vittskövle kyrka.
det gick till, när reformationen infördes i Malmö, och hur man där ordnat
den nya evangeliska kyrkan och skolväsendet. Därför kunde denna bok
på sin tid ge värdefulla anvisningar om hur reformationens idéer skulle
omsättas i praktiken och fick på så sätt en mycket stor betydelse för
reformationsverket i Skåne, liksom den i vår tid är en av de värdefullaste och mest
intressanta källorna till den skånska reformationens historia.
Reformationstidens sjudande och rörliga andliga liv har stundom dragit
till sig eftervärldens intresse till den grad, att den efterföljande tiden kommit
mera i skuggan. Slutet av 1500-talet kan ej uppvisa några våldsamma
andliga brytningar, men det var en lysande tid för Danmark och Skåne, och
detta landskap genomlevde då en av de rikaste andliga blomstringstider,
som någonsin beskärts detsamma.
Så snart reformationen efter grevefejdens slut slutgiltigt genomförts i
hela landet, började Malmö träda tillbaka från sin andliga ledarställning.
Visst var staden ännu landets andra med hänsyn till invånarantalet, dess
skola var mycket berömd, och i de rika köpmanssläkterna trivdes en hög
andlig kultur. Men högskolan i Malmö upphörde, när Köpenhamns
universitet år 1537 återupprättades, och Köpenhamn blev snart även Skånes
andliga huvudstad. På ett alldeles särskilt sätt ökades Köpenhamns
betydelse för det skånska kulturlivet, sedan en kunglig förordning från
1500-talets mitt stadgat, att hädanefter ingen fick prästvigas i hela Danmark,
som icke i två år studerat vid universitetet i Köpenhamn. Från den dagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
