Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska boktryckets historia under medeltiden och Vasatiden. Av Isak Collijn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En rad av Skänes borgar åro byggda under 15OO-talet. Störst bland dem alla är
Vitt-skövle. Den nuvarande fyrlängade trcväningsbyggnaden med dess bägge runda hörntorn
är uppförd vid seklets mitt av Jens Brahe och hans son Henrik (jfr bild d sid. 201).
stantiska tiden. Detta möjliggjorde att till stiftsstaden knyta en krets av
högt bildade män, vilka avlönades genom att njuta avkastningen av
domkapitlets stora förmögenhet, och som fritt kunde ägna sig åt teologiska,
humanistiska och historiska studier. Vi kunna tänka på sådana män som
Balzar Jacobsen och Vessel Pallesen. Ingendera är särskilt bekant i våra
dagar, men i sin egen samtid voro de väl kända och högt skattade för sin
fina humanistiska bildning. Bägge voro av förnäm borgerlig släkt från
Malmö men levde en stor del av sitt liv i Lund och innehade, den ene som
ärkedjäkne, den andre som kapitlets cantor, ämbeten, som även mången
adelsman strävade efter att få bekläda. Ännu mera bekanta voro den
utmärkte humanisten Christian Maccabeus och dennes vän den ovannämnde
Mogens Madsen, vilka likaledes länge levde i Lund som medlemmar av
domkapitlet där. Mogens Madsen sysslade särskilt med historiska studier,
och de historiska skrifter, som han lämnat efter sig, kunna räknas till de
viktigaste källor till Skånes äldre historia, som vi över huvud ännu äro i
besittning av.
Under 1500-talets senare hälft trädde adeln alltmera fram vid kyrkans
och det högre borgerskapets sida som en viktig bärare av kulturlivet. De
praktfulla skånska renässanslotten, som under denna tid uppfördes, vittna
ännu om den dåtida skånska adelns konstintresse och smak. Många
herremän nöjde sig icke med att tänka på sina egna bostäder utan prydde även
kyrkorna i sina församlingar med vackra altaruppsatser och prediksto-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
