Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformation och bildning i de skånska provinserna. Av Kjell Barnekow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
terades endast gradvis och på sina håll i ytterst ringa grad. Inhemskt skick
och gammal sedvana levde kvar icke blott hos allmogen utan också på
adelsgårdarna. Hovmannaelegansen var ännu ett avlägset rättesnöre för
den i äldre traditioner rotade svensken under 1500-talet.
Icke heller det svenska 1500-talets byggnadskonst kunde i ett slag
framträda med anspråk på att representera den nya renässansarkitekturens ideal.
Arkitektur i vidsträckt betydelse omfattar icke blott vad som har med
byggnadens yttre dräkt, ornering, fasadverkan, detaljformer att göra.
Byggnadsmaterial, bostadstradition, livsformer giva byggnaden drag, som i
förhållande till inlånade, utländska former ha primär betydelse. Allt vad
renässansen bringar hit upp till Norden möter sålunda en mark med traditionens
sega rötter. Byggnadsverken under Gustav Vasa präglas i hög grad av denna
dubbla aspekt; först med hans söner börjar den nya arkitekturen mera
avgjort visa sitt ansikte. Och icke nog med dräktskicket — hos Vasasönerna
präglat av spansk nobless —- det blev också utlänningar, som lärde svenskarna
renässansens byggnadskonst. Då som alltid spejade svensken efter de
utländska förebilder, han kunde använda. Odens korpar, som flyga kring jorden
och bringa honom nyheter om allt, skulle även duga som symbol för våra
renässanskungars nyfikenhet. Nymodigheternas omplantering i landet och
den sega kampen mellan gammalt och nytt skapade ständigt aktuella problem.
NYA BYGGNADSIDEAL. ARKITEKTURTEORI.
Renässansmänniskan ställde vissa krav på den yttre tillvaron, som
knappast varit aktuella i samma grad under föregående tidevarv. Med
medeltidens övervägande orientering mot de gudomliga tingen var det främst den
kyrkliga arkitekturen, som kom i åtnjutande av tekniska finesser, nya
kostbara byggnadsmateriel och konststilarnas hela arsenal av växlande former.
Men med den nya tidens frontförändring, inriktningen mot det mänskliga
och det världsliga, ytterligare stimulerad av det pånyttfödda intresset för
antikens kultur och livskänsla, följde en genomgripande nydaning speciellt
inom profanarkitektur och bostadsskick. Kraven på ändamålsenlighet,
trevnad och bekvämlighet motsvarade i samma grad som de estetiska normerna
den nya tidens anda.
Arkitekturen skulle på olika nivåer tjäna den nya människan.
Stads-planekonsten, utvecklad i Italien efter antika mönster och tillämpad efter
rationella, militärtekniska och estetiska krav, blev ett den nya tidens sköte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
