Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformation och bildning i de skånska provinserna. Av Kjell Barnekow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dessa bägge bilder belysa pä ett makabert sätt de mänskliga sidorna av 1500-talets
krigs-väsen. Epilogen till en belägring under 1500-talet var ofta en allt utom uppbygglig
tillställning, och här gällde förvisso det gamla ordet »ve de besegrade». Till en segerrik
befälhavare (Claes Christersson Horn) skrev den missbelåtne Erik XIV: »Vi hava heller
sett att l låtit göra av med de gemene fångar, efter hår äro alltför många av det sällskapet
tillförne». Pd gammal kyrkogårdsmark i Lund framgrävde man för några år sedan bl. a.
en hög med avhuggna kranier, genomborrade med långa spikar — vad dessa senare tjänat
till, lämnar bilden å sid. 29 av Nils Dackes pd en påle spikade huvud en drastisk
upplysning om. De funna skelettresterna, vilka f. ö. ha mycket att berätta om verkan av de
vapen, som hårdhänt svängdes i 1500-tals-knektens hand, ha efter allt att döma kommit i
jorden före 1500-talets mitt i samband med oroligheter av något slag, uppror, kravaller.
Skelettet till vänster med det avhuggna huvudet, vid jordandet placerat i det läge fotot
visar, är därjämte ett dystert minne av det folkgissel, som hörde till det sextonde seklets
fasor och följde de mänga krigen i spåren. På tidens språk hette det spanska eller franska
sjukan, på modern svenska syfilis: skelettet är, liksom åtskilliga andra frän samma
fyndplats, starkt deformerat av Lues venerea. Smittans bärare från land till land voro ofta
legoknektar och annat krigsfolk.
byggnadskonst på ett glänsande sätt tolkades. Även norr om Alperna
spredos teoretiska verk om byggnadskonst. Det var sådan arkitekturteori den
»byggnadslustige» Johan III läste ur tjocka böcker på latin och som kom
honom att grundligt reglera fasaderna och den slutliga utformningen på de
byggnader, hans fader intet haft att invända emot.
I sin ofta citerade »promemoria» av år 1574 beräffande Kalmar slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
