Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformation och bildning i de skånska provinserna. Av Kjell Barnekow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Malmöhus, Gripsholm och Kalmar slott lämna härvidlag rikt
studiematerial. Intill hertig Karls kammare på Gripsholm och vid Erik XIV:s
praktgemak i Kalmar slott finnas konstruktivt märkliga lokaler av detta
slag. Panel och dekoration i sistnämnda (i Kalmar) är ett gott arbete.
En lönndörr i gemakets rikt utstyrda interiör leder direkt till avträdet.
Vattenledningar utformades på olika sätt, och såväl stadsbyggaren
som den enskilde byggherren mötte härvidlag problem av högst
skiftande räckvidd. Underjordiska rörledningar av trä anlades på sina håll
redan under medeltiden. Sålunda har man vid grävningar i Uppsala
funnit urholkade furustockar av ansenlig längd. Dessa ha varit klyvda
och försedda med en uthuggen ränna i var stockhalva. Hoplagda ha de
utgjort en primitiv rörledning, tätad med ett hölje av näver.
Underjordiska rörledningar av trä anlades på 1500-talet bl. a. i Malmö. Sådana
anläggningar fortlevde även under 1600-talet med diverse förbättrade
konstruktioner. Den första gjut järnsledningen i Norden lär vara den,
som anlades i Uppsala 1649 av bergmästare Griesbach, herre till Salnecke.
Renässansens brunnar skulle kräva ett eget kapitel. En särställning
intar den berömda, överbyggda slottsbrunnen i Kalmar, mindre dock för den
tekniska attiraljen än för utsmyckningen i ädlaste italiens-nederländsk
renässansstil. Den behandlas i ett annat avsnitt (om stenhuggarkonst).
Av stort intresse äro »vattenkonstnärernas» arbeten i Stockholms slott.
Den främste kännaren av dess byggnadshistoria, Martin Olsson, anför bl. a.,
att man under Johan III :s tid bygger vattenledning för slottet, och att
samtidigt ett praktfullt »swimbadh», en simbassäng av förtent koppar, anlägges.
Ovan skisserade »bekvämligheter» — efter råd och lägenhet
inmonterade såväl i herremanshem som i borgarhus — vittna om den nya tidens
stegrade krav på yttre komfort. Samtidigt får man konnna ihåg, att en
skarp gräns här icke kan dras mellan medeltid och renässans. Trådarna
vävas in i varandra, så att all historisk periodbildning endast blir en
PLANSCHER VID DENNA SIDA. »Kung Eriks gemak» i Kalmar slott. Enligt samtida
uppgifter har den konstnärligt begåvade konung Erik själv för sitt höga nöjes skull
deltagit i intarsiautsmyckningen i detta praktgemak. Tyskarna Markus Wulfrum och Urban
Schultz äro annars de skickliga upphovsmännen till snickerierna i gemaket. Inredningen
igångsattes 1558 och blev i huvudsak fullbordad 1564. Inläggningarna visa ramverk i s. k.
beslagsornamentik kring en arkitektur- eller landskapsbild, öländska landskap, Uppsala
högar m. m. avbildas. Ovanför panelen utbreder sig den berömda jaktfrisen, av vilken
färgplanschen visar en detalj med två vildsvinsjagande bönder. — Gemaket restaurerades
(hårt) 1855—62 under F. W. Scholanders ledning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
