Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformation och bildning i de skånska provinserna. Av Kjell Barnekow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ytan. I grunden var slottet ett väldigt medeltidsminne med ett rundtorn,
påbyggt av Vasakungarna, såsom dominerande kärna.
En sådan karakterisering av motsatsen mellan medeltid och renässans
är naturligtvis ytterst grov och förbiser avsiktligt otaliga nyanser, men den
är icke desto mindre duglig som arbetshypotes vid varje försök att
klargöra det väsentliga i utvecklingen.
Vasaarkitekturen påminner sålunda ibland om löken med sina olika
skikt. »Den medeltida biskopsborgen fanns inne i Vasaslottet» — den
rubriken är icke ovanlig över ett reportage från en intressant
ruinundersökning, t. ex. av det sägenomspunna Kronobergs slott i Småland, där den
s. k. »Dackes håla» ingår i en medeltida »kärna» med borgstuga. Gustav
Vasa lät bygga om den gamla biskopsborgen och förvandlade den till en
stark gränsfästning mot Danmark, bevakande en viktig småländsk
infarts-led från Blekinge. — Ett av Erik XIV:s och Johan III:s markantaste
renässanspalats, Svartsjö, var uppbyggt över en gammal Folkungaborg. Och
i Kalmar slott har tvångslöst fogats det ena renässanspartiet efter det andra
till de gamla husen i den medeltida befästningsgördeln. Nymodigheter och
renässanslyx, portaler och gavlar, fönsterrader och fasadutsmyckningar,
allt är som en genomskinlig slöja, bakom vilken den medeltida
byggnadskroppen tydligt framskymtar (se fig. vid sid. 248). Det massiva Vattentornet
i Kalmar slott dominerar intrycket på samma sätt som »Tre kronor» i
Stockholm. Samtliga torn i Kalmar hava medeltida föregångare, och
murverket mellan tornen är till större delen identiskt med den ursprungliga
ringmur, som förband tornen. Ringmuren var yttervägg för fästets olika
byggnader på borggården, medeltidshus av olika storlek och höjd. Det blev
Vasakungarnas sak att lägga till och draga ifrån, hyfsa kombinationerna
till en viss regularitet och att bygga en modern, stark befästningsgördel med
rundlar kring hela anläggningen.
Gripsholms ytterarkitektur uppvisar en säregen blandning av
oregelbundna, tilltrasslade drag och medveten åtstramning av den yttre effekten.
Karl IX svarar närmast för det senare. Byggnadsperioden under Gustav
Vasa var mera medeltidsmässigt otvungen. Kanontornen voro viktigare än
effekten av prydliga fönsterräckor.
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Ett fulländat prov på renässansens formskapande är
denna silverkanna (dopkanna?) med renässansdekoralion. Locket är prytt med släkten
von Posens vapen i emalj. Kannan är daterad 1590. — Södertälje kyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
