Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformation och bildning i de skånska provinserna. Av Kjell Barnekow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna modell (på grundval av professor Martin Olssons forskningar) av Kalmar slott
visar utseendet av vår främsta gränsfästning mot söder vid medeltidens slut. Kvar står
ännu det runda torn, vars spets skymtar till vänster och som utgjorde anläggningens
sannolikt äldsta del; som man ser, domineras komplexet av det kvadratiska vattentornet till
höger. Det var denna medeltida byggnadskropp Vasakungarna byggde ut och pd.
huset och dess utökade partier. Den s. k. rikssalen skapas i detta
sammanhang. Slutskedet — och det stora samlande greppet på hela komplexet —
är intimt förknippat med Hans Flemings namn. Denne behandlas i ett
annat avsnitt. Här skall endast betonas den stegring i byggnadsuppgiften,
som bestod i att låta olika perioders tillsatser sammansmälta i en syntes.
Ingen som stått inför det grandiosa Vadstenaslottet med dess gavlar,
rundlar och majestätiskt enkla mittom kan undgå att fängslas av dess
helhetsverkan. Här möter icke längre upplappad och tillrättalagd medeltid —
och ändå: har icke Vadstenas medeltida byggnadskonst, birgittinernas
arkitektur, »av slät gärning, ödmjuk och stark», inspirerat även renässansens
byggmästare? Inför klosterarkitekturen i Vadstena hejdades till och med
Gustav Vasas reformatoriska raseringsiver. Och hans katolskt sinnade son
lät bygga in en gotisk kyrka mitt i renässanshuset! Här föreligger den
äldsta svenska lösningen av det renässansproblem, som Leon Battista Alberti
fördjupade sig uti. För honom bestod den arkitektoniska skönheten i en
förnuftsenlig överensstämmelse mellan delarna och det hela, så att varken
något kan läggas till eller tagas bort utan att rubba harmonin. Johan III
kallade det »arkitektiskt maner».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
