Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vasahovet som tongivande inom konstens och modets värld. Av Karl Erik Steneberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utifrån i färdigt skick, dräkterna utfördes dock till övervägande delen
hemma i Sverige. Exportlandet var, under Gustav Vasas tid, framför allt
Tyskland, där konungens köpmän titt och tätt befunno sig på affärsresor.
Kläde kom bl. a. från Hamburg eller direkt från England; en brist på
denna vara liksom på lärft rådde, när man för lybeckarnas skull ej kunde
komma genom Sundet. 1 Braunschweig hämtades en del, annat i Nurnberg.
I främsta rummet kom dock Augsburg, som under 1500-talet spelar en
ledande roll inom handeln och som står i ständig och direkt förbindelse
med norra Italien, Madrid och de spanska kolonierna; man tänker här på
namnet Fugger. Augsburg var ett centrum för tyghandeln, och ett livligt
intresse för det ålamodiska dräktskicket synes dessutom där ha rått. Uär
och i Nurnberg stod även vapentillverkningen i sitt flor, och på denna väg
har exempelvis Gustav Vasas ovannämnda rustning från 1540 kommit i
hans ägo, liksom bl. a. bössor och pistoler med hjullås, svärd, dolkar, sadlar,
FACSIM1L VID DENNA SIDA. Första sidan av Gustav Vasas klädkammarinventarium
1558 med konungens kjortlar av slät eller mönstrad sammet och atlas — mönstren
åstadkomna genom upprispning, stygn eller snitt — dekorerade med guldbårder och guldstift
samt fodrade med olika slags pälsverk. — Det 42 sidor långa inventariet upptager
dessutom franska mantlar och kappor, kasacker, livkjortlar, tröjor och lxosor, hattar, mössor,
bonetter, strumpor, skor, dolkar, svärd, bardisaner, rustningar, sadlar, remtyg, fjädrar
m. m., allt i rikaste utförande. För den personliga putsen finnes även ett »benkambehus»,
som kungen fått av en köpman, en inventiös sak, som utom kammar, borste, spegel, sax
och elddon innehåller tvä »örneskeder» (örslevar) och en »tungeskrapa». — Slottsarkivet.
Texten lyder:
»Inuentarium opå Konge Mttz wår alder Nådigiste herres kläder och andre partzeler
vdi Hans Nädis Clädecammer på Stockholm Slott som Inuenterdes ifrå Hoffwenskäll
[Hogenskild] Nielson och till Arffwed Göstaffson vdi Clemet Hanszons och Rasmus
Lod-wicksons närvare then 6 januarij Anno etc [15J58.
Först Fodrede Kiortler. En Tanetebrun [brunviolett] Sametz Kiortell fodrett medh
mårder, med fyrkant dålslagh [fällkragej, belagd neden vmkringh och på ärmerne med
guldborder och lnseguldzkädier [unsguldkedjor], vdi hutar ärm oamulerede [icke [-emaljerade]-] {+emalje-
rade]+} guldstiffter 18 par.
En Askefärgett Sametz kiortiil fodredh med märder brämett med bäffuter, medh rundh
dålslagh, belagdh nedhen vmkringh opå ärmerne medh guldborder, vdi then ene ärmen
amulerede Guldstiffter 5 Va par, vdi then anne[n] 5 par.
En Swartt Sametz kiortiil fodrett medh swarte fielracker [fjällräv], medh fyrekant
dålslagh vdi hutar ärmen 8 par anulerede guldstiffter.
En Swartt Sametz kiortell vtskurin och vtstungin på swartt Sijden Atlask fframme till
ett par silkesbinnicker [silkesband], medh ett par amulerede guldstiffter först fodrett medh
swartt skillertt och seden medh märder, mett ett fyrekani dålslagh, bremett medh
bäff-wer, medh stackete [korta] vpstötte ärmer.
En Swartt Sijden Atlask kiortell rispat och vtstungin i löffwärck, belagdh neden
vmkringh och pä ärmerne medh guldborder, vdi hwar ärm 6 par oamulerede guldstiffter,
fodrett medh Looskin, medh ett rundh dålslagh.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
