Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vasahovet som tongivande inom konstens och modets värld. Av Karl Erik Steneberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade uppträtt en skriftställare med dylika uppgifter till specialitet,
humanisten Jean Lemaire, en tid bibliotekarie och historiograf hos
Nederländernas ståthållarinna, Margareta av Österrike. På Lemaires »Illustrations de
Gaule» baserar en ännu nästan fullständigt bevarad serie av vävda tapeter i
Beauvais’ katedral, visande Frankrikes sagokonungar.
Även i Sverige arbetade den genealogiska fantasien tidvis för högtryck;
vi kunna nämna Rasmus Ludvigsson, Vasakonungarnas handgångne man,
när det gällde att söka förankra deras unga dynasti i förfluten tid. Om
också Johannes Magnus’ verk av Gustav Vasa hälsades med blandade
känslor och dess läror redan tidigare av Olaus Petri utsatts för nykter kritik,
så fann det däremot i tronföljaren en entusiastisk anhängare. Vi äro inne
på tiden för tvisten om »tre kronor», och det gällde att hävda sig gentemot
Danmark; och vid frierierna till Elisabet av England kan Erik ha behövt
hämta styrka i de götiska idéernas höga luft. Här hade man nu utan minsta
ansträngning fått det litterära underlaget till tidens förnämsta furstemotiv,
vad var naturligare än att man tacksamt utnyttjade detsamma och gav det
konstnärlig gestalt. Inom kort manifesterar sig denna nyväckta svenska
historieromantik i en tapetföljd. Man kan gissa, att Willem Boy givit
impulsen till dess utformande; han var från Mecheln, där Margareta av
Österrike residerat, och han var synbarligen bevandrad på sådana områden. I
varje fall fanns det tillräckligt med krafter för utförandet, en rad av
tapetvävare voro verksamma i Sverige under ledning av flamländaren Paul de
Bucher, och åt målaren Dominicus ver Wilt anförtroddes nu uppdraget att
utföra kartongerna till de nordiska sagokonungarnas historia. Redan år
1561 levereras den första tapeten, utförd på Kalmar slott av den svenske
vävaren Nils Eskilsson och föreställande konung Sveno. Senare följa under
1560-talets lopp konungarna Erik den förste, Magog och Gotus.
Till all lycka har denna följd icke helt förintats. På kung Sveno-tapeten,
som i en replik av det 1561 färdiga exemplaret är den bäst bevarade, fram-
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Kung Sveno-tapeten tillhör den under Erik XIV:s tid
vävda serien med Sveriges sagokungar. Inskriptionen upplyser om att den här framställde
Sveno — son till den förste goterkonungen Magog, Noaks sonson — varit svenskarnas
förste konung och att dessa fått sitt namn efter honom. I bårdernas nischer std hans
bibliska förfäder Noak, Sem, Ham och Jafet, mellan dem på båda sidor riksvapnet, det
till vänster i form av ett pretensionsvapen med Norges lejon och Danmarks leoparder;
dessutom kartuscher med Noaks ark, Noaks vinplantering samt (nederst) Noaks
druckenhet. En Sveno-tapet utfördes 1561 pä Kalmar slott av den svenske vävaren Nils
Eskilsson efter kartong av Dominicus ver Wilt. — Kungliga husgerådskammaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
