Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Monumental stenhuggarkonst. Av Göran Axel-Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fönsteromramningar och portaler ha sina förebilder i Italien, och i
mönsterböckerna finna vi deras närmaste fränder. Utomordentligt vackra exempel
på tidens stenhuggarkonst utgöra portalerna på Vadstena och Kalmar slott.
Vadstena slotts från år 1563 härstammande huvudportal tillföres Peter
(Pierre) De la Roche eller Piero della Rocca, som hans italienska namn
egentligen skulle utskrivas. Kalmar slotts ståtligaste portal är den västra
gårdsportalen från 1576—77, möjligen ritad av arkitekten Dominicus Pahr.
Den är sannolikt, i likhet med slottsbrunnen på borggården från 1576—81
— vårt lands enda renässansbrunn —, huggen av Roland Mockle. Såväl
i denna portal som beträffande brunnens utformning har man velat spåra
inflytande från fransk renässansarkitektur, som bl. a. med den franske
arkitekten Jaques Androuet Ducerceaus med rikt illustrationsmaterial
försedda arkitekturböcker nu blivit känd också i det övriga Europa.
Ovannämnda arbeten tillhöra utan tvekan det främsta, 1500-talet kunde
bjuda av stenhuggeri i Sverige. Som exempel på en enklare men likväl
förnäm portaltyp kan nämnas den lilla utsökta borgarhusportalen vid Staffan
Sasses gränd i Stockholm från omkring 1580 — den äldsta av huvudstadens
många bevarade portaler.
Mindre sträng i stilen var man vid utformningen av prydnadsgavlarna,
dessa inom germanskt område så högt skattade alster av arkitektonisk
uppfinningsrikedom och skulptural fantasi. I överensstämmelse med den
nederländska renässansstilens tycke livades dessa från själva byggnadskroppen
sig ofta starkt särskiljande element med allegoriska frifigurer, såsom
Rättvisan, Styrkan, Klokheten o. s. v., pyramider och obelisker, vapensköldar,
inskriftstavlor m. m. Arkitekten och bildhuggaren kommo varandra här
ömsesidigt till hjälp. En dylik praktgavel smyckade en gång
rikssalsbygg-naden på Stockholms gamla slott, och i anslutning till denna fick också
Vadstena slott tvenne ännu bevarade gaveluppsatser, daterade respektive
1605 (se bild å sid. 314) och 1620. Bidragande till den imponerande
verkan av det rörliga samspelet mellan arkitektur och skulptur var också
den rika användningen av färger och förgyllning, som en gång ytterligare
förhöjt glansen och prakten hos dessa verkligt storslagna utslag av kung-
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Den utsökta och förfinade arkitektoniska känsla, som
brunnsöverbyggnaden på Kalmar slotts borggård ger uttryck åt, skänker den en
förgrunds-plats inom Vasatidens konstnärliga skapelser i Sverige. F. W. Scholander har här i en
akvarell från omkring 1850 sökt skapa en historisk stämningsbild kring brunnen med
vacker, om än något väl romantiserad, effekt. — Nationalmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
