Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Monumental stenhuggarkonst. Av Göran Axel-Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
holm inkallade kolonien av franska konsthantverkare, kan man draga en
parallell med förhållandet hundra år tidigare, när år 1624 genom
förmedling av en holländsk arkitekt, Kasper Panten, en skara nederländska
konstnärer och hantverkare anlände till Stockholm i och för arbeten vid slottet.
De hade några år tidigare föregåtts av en liknande import av
konsthantverkare från Tyskland, i samband med drottning Maria Eleonoras ankomst
därifrån. Härmed erhålles en ganska god tidsbestämning för upptakten till
vår stormaktstids första blomstrande och livaktiga konstutövning samt en
riktpunkt mot de länder, varifrån den främst hämtade sin näring —
Tyskland och Holland.
Nu inkallas åter utlänningar i stort antal. Det vimlar av bild- och
stenhuggarnamn. De genom trettioåriga krigets vinster nyrika
adelsmännen uppföra åt sig slott på sina gods, praktfulla palats i huvudstaden och
ståtliga gravar i hemtraktens kyrka. Några av de högsta och förnämsta
adelsmännen uppträda som verkliga landsfurstar och skapa kring sig ett
riktigt hov, där konsthantverkare av alla slag trivas förträffligt och där
arbetsuppgifter aldrig synas saknas, även om det stundom dröjer med
utbetalningen av löner och arvoden. Under ingen period av 1600-talet
producerades en sådan mängd stenhuggeriarbeten med individuellt värde som
nu. Stenhuggarämbetet i Stockholm — instiftat 1639 under Axel Oxenstiernas
beskydd och med åldermän och mästare, inkallade från Tyskland —
behärskar marknaden. Det är senrenässansens sista tid, rik på figural och
ornamental stenskulptur. Broskverket användes överallt, där det rör sig om
dekorativ utsmyckning, fantasihuvuden (maskaroner) användas rikligt. Det
vimlar av genier, änglahuvuden, putti, masker och allegoriska figurer. Den
i begynnelsen måttfulla broskornamentiken antager så småningom alltmera
fantastiska former, voluterna svälla, bukta sig och tillplattas, bli än mer
pösande. Reliefen, som för länge sedan övergivit sin under 1500-talet
vanligen platta form, blir högre, sandstensdekorationen, som nu helt
dominerar, verkar som formad i deg eller våt lera. Materialet i gavlar, portaler,
spisar m. m. är övervägande sandsten, som ljust gråvit bryter mot husens
röda tegelfasader eller grågula putsväggar.
Till de förut ensamstående uppdragsgivarna konung och adel sälla sig
nu också städernas borgerskap.
Denna uppblomstring av stenskulpturen, med rikt överflödande arbeten,
som ännu finnas bevarade, sammanhänger emellertid intimt med en ny tids
samhällsliv och med den ståndskultur, som blir typisk för stormaktstidens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
