Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskarna i Finland. Från Claes Christersson Horns tid till Per Brahes. Av Eric Anthoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ursprungligen voro adelns godsbesittningar små. Under 1500-talet hade
de emellertid starkt tillvuxit. Trots detta var de adliga säteriernas antal vid
sekelskiftet 1600 blott omkring 280 och landbohemmanens något över 2,100.
Många säterier voro så små, att de knappast skilde sig från vanliga
bondhemman. Av 86 säterier i Nyland voro ett trettiotal av detta slag. Några
uppgifter om utsädet visa de övrigas storlek. (Åkerarealen i tunnland torde
ha varit ungefär dubbelt så stor som utsädets tunntal.) Till omkring 6 tr
uppgick det på Ällongrenarnas Gammelbacka i Borgå och på Dufvornas
Lassdal i Pernå. På Creutzarnas Sarvlax i Pernå var utsädet 10 1/-i tr.
Omkring 20 tr utsåddes på Stålarmarnas Kiala, Arvid Stålarms Lindö nådde
upp till 24 tr, Boijarnas Gennäs till 30. I en särklass stodo Tottarnas
Gerk-näs med ett drygt trettiotal landbönder.
Utöver säterierna innehade adeln ett antal landbohemman. Men de
enskilda adelsmännens innehav var sällan stort. På 1560-talet framstod dock
riksrådet Erik Flemings efterleverska med 100 lägenheter; ett tjugotal
adelsmän hade från 10—40 och det övervägande flertalet 1—3 hemman. Vid
sekelslutet hade adelns gods fördubblats, men likväl äro jordagodsen
alltjämt små. Främst stå Pontus De la Gardies barn, som utom Kjulo gård
inneha 200 lägenheter, arv från modern, Johan III :s naturliga dotter. På
liknande sätt har det godskomplex uppstått, bestående av Liuksiala
kungsgård och 100 hemman, som innehas av Karin Månsdotter och hennes dotter
Sigrid Eriksdotter Vasa. Detta överträffas av marsken Claes Flemings gods:
säterierna Svidja och Pickala, Quidia, Kuttila och Yläne samt 119
landbohemman. Sigrid Eriksdotter Vasas gemål Henrik Claesson Tott och dennes
samarva inneha Sjundby och Gerknäs med 98 landbohemman.
Åminne-Hornarnas besittningar utgöras av Åminne och Breidilä, Viik och Kärkä
samt Mustiala och 94 landbolägenheter. Deras fränder av Kankasgrenen
nå ej tillnärmelsevis så högt. Jöran Henriksson äger Vuorentaka och
Lies-niemi med 36, Carl Henriksson Kankas och halvtannat tiotal, Arvid
Henriksson Hapaniemi och Söderhy med 11 hemman. De svenska stormännen
Hogenskild och Claes Bielcke äro i besittning, den förre av Nynäs, Monois
och Lahis med ett femtiotal landbönder, den senare av Sundholm och Lepistö
näs med 77 och Claes Flemings Svidja med 85 tr.
Men nog med uppräkningar. Utöver avkastningen från jordagodsen
uppbar adeln betydande inkomster som lagmän och häradshövdingar eller
förläningstagare. Uppenbart är dock, att den medeltida adeln i Finland,
om några få ätter undantagas, inte mycket höjt sig över allmogen. An-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
