Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskarna i Finland. Från Claes Christersson Horns tid till Per Brahes. Av Eric Anthoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*Utsikt af Kankas säteri i Masko sochn och Åbo län, aftagit den 23 Julij 1793.» Den
kvadratiska byggnaden, ursprungligen i tre våningar och med metertjocka gråstensmurar,
antages vara uppförd av Henrik Claesson Horn omkring 1550. — Tuschlavering av C. P.
Hällström 1793. Uppsala universitetsbibliotek.
nederlag år 1578. Han sitter som ståthållare på Reval under det kritiska
1590-talet, då kampen mellan hertig Karl och Sigismund pågår. Bevarande
kungatroheten så länge som möjligt avvärjer han samtidigt försiktigt alla
polska aspirationer på Estland. Under långa tider har adeln mer eller mindre
konstant legat i fält. Mödorna ha varit många, gods och förläningar ha
förvärvats, men en stark åderlåtning av det finländska frälset har skett.
Också västerut har den finländska adeln brukats under Erik XIV:s krig
med Danmark. De nyländska adelsmännen Nils Boije och Jakob
Henriksson ha fört höga befäl. Minnesvärdast är dock Claes Christersson Horns
lyckosamma ledning av den svenska flottan, som gav svenskarna väldet
på Östersjön och därmed möjlighet att motstå danskarna.
Den finländska adeln har mottagit belöningar för sin verksamhet i rikets
tjänst. Redan vid Erik XIV:s kröning upphöjas tvenne finländare till
fri-herrlig värdighet. Den ene är Claes Christersson Horn. I Erik Flemings
son riksmarsken och riksamiralen samt slutligen ståthållaren Claes Fleming
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
