Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sätt vanns ständigt bättre översikt över förvaltningen i dess helhet: dess
invecklade system kunde ej längre överblickas av en ensam man, som på
Gustav Vasas tid, och till gengäld måste man skapa fasta arbetsprogram.
Det gick inte längre »raps om raps», som det hette om tidigare tider, utan
efter givet schema. Och detta reformarbete sträckte sig efter hand till allt
flera områden av styrelsens verksamhet, in i allt flera detaljer.
Medhjälpare i detta arbete togos var man kunde få dem. Finansiell
sakkunskap erhöll man från svenska borgare och från invandrade, framför
allt nederländska köpmän. Till andra, civila som militära, uppdrag sökte
man först och främst att engagera den svenska adeln, som nu i sin helhet
skulle omhildas från små och stora lantjunkare till ämbetsmän och krigare.
Det skedde ej utan vidare, men det skedde. Den nya typen av svenska
adelsmän har ställts emot den gamla i en effektfull sammanfattning av
en samtida iakttagare: det nyas representanter äro ej som herrarna av den
gamla stilen, vilka »gå hemma, se till huru det står till i frustugan, föda
stövare och mjöhundar [vinthundar], draga i haraskall, lägga ut
rävakryd-dor och vargasaxar, bygga vargastugor, och när därtill icke är väderlek,
så sitta de hemma och dricka tobak» (=röka, en då ganska nyss
importerad konst). Nu skulle det bli annorlunda. Den civila och militära
ämbets-mannaklass, som adeln skulle omdanas till, fick sin organisation genom
1626 års riddarhusordning, vilken även utgjorde ett viktigt bidrag till
riksdagsskickets utformande.
Men folk och regler räckte ej vid detta arbetes genomförande. Det
behövdes också pengar, och de voro ej lätta att skaffa. Allehanda medel
till-grepos. Så försökte man genomföra ett nytt skattesystem, enligt vilket
kronans inkomster arrenderades av kapitalstarka privatmän, som betalte en
fastställd summa till kronan och därefter själva fingo inkräva skatter och
andra intäkter av undersåtarna. Mycket stora förhoppningar knötos vid de
handelskompanier, som inrättades efter holländskt mönster — vi få senare
tillfälle att mera utförligt syssla med det ena, det som ledde till Nya Sveriges
grundande —, men verkligheten svarade i allmänhet dåligt mot vad man
väntat sig. Monopol hörde också till systemet, och flera rätt omogna
projekt av detta slag sökte man realisera, ehuru i regel med föga framgång.
För näringslivets utveckling anlitades holländsk hjälp. Först och sist måste
emellertid ledningen till de stora företagens finansiering tillgripa nya, ofta
mycket betungande skatter och andra pålagor: »boskapspenningarna», »lilla
tullen», »kvarntullen», »tremarkshjälpen». Alla krafter spändes, alla möj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
