Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inloppet till Pillau i Frisches Haff 1627—29, bevakat av svenska örlogsfartyg —- ett par
av dem med den tretungade örlogsflaggan, såvitt känt för första gången här återgiven i
samtida bildframställning; fartygen med de randiga flaggorna äro fredliga holländare.
Här ankrade den svenska flottan 1626 och under den närmaste tiden förstärktes och
utbyggdes befästningsverken. — Samtida akvarell. Krigsarkivet.
som fältherre. »För första gången», har det sagts om denna träffning,
»hade det fruktade polska kavalleriet slagits ur fältet. Denna framgång
fick vittgående moraliska följder och höjde avsevärt tillförsikten.»
Under detta år och åren däromkring drog det trettioåriga kriget allt
närmare Nordeuropa, Danmark hade till och med gjort ett försök att
ingripa till den protestantiska sidans hjälp men misslyckats, Wallensteins
trupper ryckte metodiskt läugre och längre upp mot Nordtyskland. Allt
detta har väl spelat sin roll, då Gustav Adolf uppgjorde stridsplanen för
de kommande åren och beslöt att förlägga krigsskådeplatsen till
Preussen, det land varigenom det egentliga Polen hade sina förbindelser med havet,
liksom Litaven hade sina över Livland. De preussiska hamnarna voro
föremål för den svenske kungens livliga intresse, liksom tidigare Riga hade
varit; från Preussen skulle han vidare ha en förträfflig »utsikt» över det
tyska kriget. — Alltnog: de närmaste åren (1626—29) fördes kriget
framgångsrikt i Preussen, och såväl strategiskt som taktiskt visade kungen prov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
