Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kom för första gången i det svenska rådet tanken att bryta Danmarks
omringning genom ett anfall söderifrån, från tysk mark. Men man
beslöt att ta den risk, som låg i Danmarks avoghet mot ett svenskt ingripande
i Tyskland, och även risken för ett habsburgskt anfall mot de preussiska
besittningarna, och alla krafter insattes på ett omfattande rustningsarbete.
Den stora frågan debatterades i rådet och framlades sist för ett
»utskottsmöte» i Stockholm på våren 1630, där ledningens syn på kriget helt
accepterades. Förhandlingar med kejsaren ansågos böra gå före, men det hölls,
enligt kungens program, för »bäst och rådeligast, att Hans Kungl. maj:t
strax följer efter med vapnen och driver traktaten under hjälmen (d. v. s.
med krig), och inte låter utur händerna, vad Hans Kungl. maj:t till alles
vår säkerhet i deras land innehaver eller kan mäktig bliva till krigsens
magasin och säte, förrän Hans Kungl. maj:t ser, att både Sveriges rike,
Östersjön, Stralsund och våra religionsförvanter väl försäkrade äro».
I detta på mötet 1630 uttalade program inskärpes åter, att den
kraftmätning man väntade, borde förläggas utanför landets gränser, detta i
full överensstämmelse med vad som redan höll på att bli den svenska
krigarstatens tradition. I enlighet härmed igångsattes tidigt på våren 1630
de slutgiltiga förarbetena för arméns samling och överförande till
Tyskland. Huvudstyrkan skulle skeppas dit från Sverige och Finland, och
dessutom hade man att tillgå den sedan 1628 ökade svenska styrkan i
Stralsund samt de trupper, som stodo i Preussen. Beslutet var fattat.
Tidpunkten för ingripandet i det tyska kriget måste anses väl vald;
visserligen föreföll det katolska lägrets ställning i ögonblicket stark, men den
hade inre svagheter, vilka efter hand skulle komma till synes.
Det gällde härnäst att bestämma, mot vilken punkt på Östersjöns
sydkust som anfallet skvdle sättas in. Hela den erfarenhet, som samlats under
de föregående erövringarna, talade för att man borde rikta aktionen mot
någon viktig flodväg, och då kom Odermynningen i främsta rummet i
fråga. Det visade sig, att Danmark, som fortfarande — trots att
freds-tillståndet uppehölls — var en farlig rival att räkna med, började visa
intresse för Rugen utanför denna flods utlopp; för Wallensteins planer på
en baltisk flotta voro dessa trakter även av stor betydelse. Gustav Adolf
drog också konsekvenserna av läget och riktade sig mot de nejder, där
han för två år sedan ingripit (i Stralsund); han landsatte sin
expeditions-armé på ön Usedom vid Pommerns kust kort efter midsommar 1630.
Genom en utomordentligt skicklig och omsorgsfull ledning av sina trupper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
