Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pd grund av de fantastiska historierna om
Nya Sveriges rikedomar och jordens
fruktbarhet uppstod pd 1640-talet en liten
»Ame-rikafeber» i Sverige. Av fritt val reste dd
åtskilliga svenskar dit, medan andra pd grund
av förbrytelser tvdngsdeporterades dit eller
sdlde sig till »Västindiska kompaniet» för att
bli fraktade över. Som guvernör för dessa
element av lycksökare och urspårade
härskade med järnspira under ett tiotal är
överstelöjtnanten Johan Printz, som efter
hemkomsten till Sverige blev landshövding i
Jönköpings län. — Samtida oljemålning av
okänd konstnär.
landet. Nybyggare uppdrevos i
Sverige; det var inte lätt, men man fick
tag i desertörer från armén och
andra personer med lindrigare
förbrytelser på sitt samvete samt
svedjande (»skogsödande») finnar; och de
närmaste åren fördes dylika
tvångs-kolonister samt förnödenheter och
bytesvaror ut till »Nya Sverige» av
oregelbundet återkommande
expeditioner. Ännu i början av
1640-talet var dock koloniens
invånarantal mycket lågt.
Emellertid började vissa rika
aristokrater (särskilt familjen
Oxenstierna) intressera sig för företaget;
det rekonstruerades, och nytt
kapital tillsköts. Som guvernör ditkom
i början av år 1643 f. d.
överstelöjtnanten Johan Printz, en man med
ett synnerligen brokigt förflutet,
men på grund av sin hänsynslöshet
och sin bullersamma, något
vårdslösa framåtanda väl skickad för sitt
svåra uppdrag. Hans guvernörstid
blev den lilla koloniens förnämsta
blomstringsperiod. Nya Sverige höll nu på att bli en jordbrukskoloni,
härtill predestinerad både av jordens beskaffenhet och av nybyggarnas art och
tidigare erfarenhet; en handelskoloni av samma slag som de berömda
nederländska kunde den aldrig bli. Men samtidigt med uppsvinget hade den
många svårigheter att kämpa mot, och den kanske besvärligaste av dessa
var hotet från grannarna. Inte från indianerna, ty de rejäla och renhåriga
svenskarna tyckas ha kommit ovanligt väl överens med infödingarna; men
värre var det med holländarna. De hade äldre och mera betydande kolonier
i närheten av den svenska, och de voro ej särskilt trakterade av att få nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
