Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de s. k. byabönerna, av lekmän ledda uppbyggelsesammankomster på
söndagarna i de från kyrkan avlägsna byarna. I Piteå träffade han en
överenskommelse med prosten om lapparnas kristna fostran. Detta ledde till
de första på lapska tryckta böckerna (1619) och till den första lappskolan,
vilken redan under Gustav Adolfs sista tid ersattes av den berömda
Skytte-anska skolan i Lycksele. Kenicius nådde resans kulmen under det
högtidliga besöket i Luleå, där Norrlands förnämsta kyrka tog emot honom med
det redan anskaffade utomordentliga altarskåpet och det till visitationen
färdigställda orgelverket, och där han medverkade till utgestaltningen av
den sockenorganisation, som ovan skildrats.
UPPSALA UNIVERSITET.
Kenicius ägnade kanske sin varmaste kärlek åt universitetet i Uppsala,
vars förste prokansler han blev. Redan vid Gustav Adolfs första riksdag
framförde prästeståndet under Kenicius’ ledning begäran om privilegier för
universitetet, vilka ock utlovades i konungaförsäkran. Sedan upphörde ej
prästeståndet vid riksdagarna att påminna härom; vid kröningsriksdagen
1617 framlade det en storstilad plan till universitetets lyftande bl. a. genom
en kraftig ökning av professorernas antal och tilldelning av kyrkogods, som
indragits till kronan. Förslaget upprepades vid ständermötet i Stockholm
1620 och ledde nu till resultat. Gustav Adolf svarade med ett par
kunga-brev, som satte universitetet på en alldeles ny fot, med det för den tiden
betydande antalet av 17 lärarebefattningar, därav 4 teologie professurer.
Härmed begynte det nya skede i Uppsala universitets historia, som blev det
kanske viktigaste momentet i den andliga odlingen under Gustav Adolfs
regering. Johan Skytte, som donerat en professur, vars innehavare skulle
varje månad hålla en oration om Guds oändliga godhet och barmhärtighet,
utnämndes av konungen till universitetets kansler, ett betydelsefullt stöd
för detta. Så kom den stora händelsen, när Gustav Adolf med en
frikostighet utan like i historien 1624 förärade universitetet till evärdelig ägo bl. a.
omkring 350 hemman av de gustavianska arvegodsen, vilka efter broderns
död alla samlats i Gustav Adolfs hand. Därmed betryggade konungen
universitetets hela framtid intill den dag som är. Kenicius, som stod bakom
nyorganisationen, bekräftades i universitetsprivilegierna officiellt som
prokansler. Genom Axel Oxenstierna fick universitetet sin berömda grundlag,
konstitutionerna 1626, vilka vilade på självstyrelsens princip och ordnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
