Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(Denna anordning ledde
till de i kyrkolagen 1686
anbefallda husförhören.)
Till ledning för kontrollen
påbjöd biskopen, att
kapellanen eller klockaren
skulle två gånger om året för
sin kyrkoherde förete en
skriftlig förteckning på
deltagarnas antal och
framsteg att framläggas för
prästmötena. Så kan man
beteckna Paulinus som
undervisningsstatistikens
yrundläggare i vårt land.
Naturligen var även den fortsatta undervisningen i latinskolan föremål
för Paulinus’ intresse. Han hade varit en huvudkraft vid utarbetandet av
1611 års skolordning, och katedralskolan i Strängnäs gynnade han på alla
vis, till dess han kunde utveckla den till Sveriges andra gymnasium (1626).
Prästexamen gestaltade han till en examen rigorosum inför gymnasiets
»professorer», som pågick sex timmar dagligen under en hel vecka, och där
kandidaterna förhördes även i sådana ämnen som algebra, geometri,
allmän och speciell fysik och astronomi. — Slutligen må nämnas, att Paulinus
befrämjade undervisningen genom utgivandet av en inflytelserik katekes
och en (visserligen mindre lyckad) psalmbok; han hade förstånd på
sambandet mellan psalmen och musiken och betydelsen av goda melodier och
gott orgelspel. Han kunde själv stå bredvid domkyrkans orgelverk och
före-sjunga organisten psalmen i dess brukliga rytm, och när kantorn ledde
psalmsången dåligt, fick han denne insatt i »prubban» under två dagar.
Dömdes till prubban» slår del ofta om försumliga
präster eller genstörtiga djäknar i lidens domkapitels- och
gymnasieprotokoll, d. v. s. proban eller det fängelse, som
fanns i stiftsstäderna för prästerskapets och
gymnasieungdomens straffande och förbättring. I Västerds finns
den gamla proban kvar från Rudbeckius’ tid (i något
förändrad gestalt).
PETRUS JONÆ OCH FOLKPREDIKAN.
Bredvid KcnUius och Paulinus förtjänar ytterligare en biskop under
Gustav Adolfs regering att särskilt nämnas. Det var Kenicius’ landsman
och biskopskollega redan under Sigismund och hertig Karl, Petrus Jonce
Angermannus i Växjö, den kanske personligen mest sympatiske inom det
Sv. folket genom tiderna IV. — 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
