Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
prästerskapets ekonomiska ställning genom Gustav Adolfs mandat om
tion-den (utfärdat redan kort efter Örebro riksdag) och utgivandet av den rikt
illustrerade och med kartor och förklaringar försedda »Gustav Adolfs
kyrko-bibel» 1618, det dittills största och typografiskt häst utförda arhetet i vårt
land, ett värdigt monument över Sverige som ett protestantiskt land, där
bibeln stod över allt annat. Tillika blev den en utgångspunkt för den
egenartat svenska evangeliska bildkonsten fram till de berömda
dalamålningarna. Så kom det redan omtalade stora kyrkolagsförslaget 1619, de första
avgörande åtgärderna för utvidgningen av Uppsala universitet 1620,
firandet — på Kenicius’ initiativ — av Sveriges första reformationsjubileum 1621.
Nu skedde också organiserandet av Göteborgs stift efter stadens andra
grundläggning. Det andliga nydaningsverket fortsatte med skolreformerna samt
det stora kyrkliga och kulturella uppbyggnadsarbetet under hela 1620-talet.
När stiftens anslag till bibeltrycket, »bibeltunnan», ej längre behövdes,
anvisades den 1622 som ett årligt anslag för översättning till svenska av
nyttiga böcker. Så skapade Gustav Adolf som bibelverkets fortsättning en
särskild litteraturfond av stor kyrklig och kulturell betydelse, och den
religiösa litteraturen fick ett starkt uppsving, som vi redan sett exempel på.
En särskild plats i denna intog de många katekeserna (av Paulinus,
Matt-hiæ, Rudbeckius m. fl.) och framför allt psalmböckerna, av vilka den
säkerligen på Kenicius’ initiativ redigerade »gamla Uppsalapsalmboken» blev den
mest spridda i riket och fick ett nästan symboliskt anseende. Vid denna tid
började bokmarknaden översvämmas av tryckta predikningar och gravtal,
men även bröllops- och högtidskväden, allt ställt i den ortodoxa kyrkotrons
och den frimodigt livsbejakande fromhetens tjänst, även om en underström
av asketisk mystik, lidandesstämning och apokalyptisk strafförkunnelse
alltfort gjorde sig märkbar.
Utvecklingen efter 1617 sammanhängde därmed, att ett antal yngre
kyrkomän framträdde bredvid de gamla ledarna. Vi kunna nämna de båda
tvillingbröderna Rothovius, söner till en fattig bonde i Småland, Axel
Oxenstiernas särskilt närstående vänner, av vilka Jonas som superintendent i det
av danskarna svårt hemsökta Kalmar stift från 1618 ställde sig i raden av
de stora kyrkobyggarna och skolfrämjarna, medan Isac blev den finska
kyrkans organisator och Abo universitets grundare. — Betydande blev också
borgarsonen från Norrköping, hovpredikanten och fältsuperintendenten
Johannes Bothvidi, redan vid teologie doktorspromotionen 1617 framhävd som
en av Sveriges fyra främsta kyrkomän och med tiden väl den av dem alla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
