Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vandel, strängt allvar och stor enkelhet, men han var också en vän av snnd
livsglädje och liksom Paulinus och Kenicius en älskare av musik. Sin
ställning till umgängeslivet angav han i en predikan så: »Skola vi för den skull,
antingen vi göra collats eller äro bjudna till collats, bruka måttlighet i öl
och mat, icke allt för mycket taga till eller krusa och krydda, därigenom
många Guds lån förspillas ... Vi skola i tid bära in maten, i tid taga honom
bort och tacka Gud därför. Sedan ingen truga till att dricka, ej heller av
andra låta oss truga, utan när vi hava vederkvickt våra kroppar, så skola
vi stå upp och begiva oss till våra hus, falla på våra knän och tacka Gud
för en god dag. Men huru de det göra, som sitta till ljusan dag och sedan
låta leda sig i säng, det må de själva eftertänka». Berömt är Rudbeckius’
hemliv med dess hävdande av den kristna sedens betydelse och dess
personliga värme i förhållandet mellan make, hustru och barn. Rudbeckius’
andra maka Malin Hising står också i hävden som en minnesstod över
stormaktstidens svenska kvinna, i sin trohet, duglighet och uthållighet
väsentligen delaktig i det svenska samhällets och den svenska kyrkans hållfasthet.
Flera av barnen blevo också betydande.
I Västerås stift framträdde Rudbeckius som en överlägsen organisator;
hans »Kyrkostadgar» blevo tidens mest betydande. Minnesvärd är också
den visitation, som han på Gustav Adolfs uppdrag utförde i Estland, vilken
lade grunden till de djupt sjunkna böndernas och prästernas sociala och
moraliska höjande och till landet ännu bestående kyrkoskick. Här sökte
han bryta den tyska godsadelns motstånd och ovillighet att lösgöra
befolkningen från livegenskapen. Rudbeckius fick också här ett kraftigt stöd av
konungen, som i en fast evangelisk kyrkostyrelse med svensk
rättsåskåd-ning såg det säkra värnet för en fri bondebefolkning och ett medel att lyfta
den till ett människovärdigt liv.
Jämte organisationsarbetet gick det direkta kulturarbetet. Rudbeckius
sörjde för kyrkobyggnader och kyrkorestaurationer, börjande med sin
domkyrka, som hade varit täckt med halmtak och hotat att falla i ruiner. Det
var något för hans handlingsiver och praktiska läggning. Han skaffade
hantverkare, timmermän, murmästare, glasmålare och smeder och
övervakade själv arbetet; domkyrkan sattes i stånd med stora kostnader, därvid
Rudbeckius ur sin egen kassa tillsköt ansenliga belopp. Hans iver för
kyrkornas iordningställande och prydande, ej minst genom predikstolar och
andra inventarier, sträckte sig snart genom visitationer ut över hela stiftet.
I själva verket begynte härigenom en ny period i den kyrkliga konstens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
