Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
händelser kunde den inte jämföras med de kontinentala stadssamhällenas
rådhusbyggnader, som även i de mindre städerna ofta voro en konstnärlig
skapelse av rang, om också formatet var litet. Sedan gammalt var ju
rådhuset ett viktigt centrum för borgerskapet. Sina mera interna och framför
allt sällskapliga angelägenheter avhandlade dock borgarna fordom i sina
gillestugor. Då de olika gillena likväl hade en viss religiös prägel med sina
särskilda skyddshelgon etc., kommo de med reformationstidens inbrott att
upphöra det ena efter det andra, enär det givetvis visade sig svårt att
omplantera dessa sällskapsformer i luthersk miljö.
I de engelska städerna spelade köpmansgillet under medeltiden en så
betydande roll, att dess samlingslokal, guildhall, ofta även nyttjades som
rådhus. Dithän gick icke utvecklingen i Sverige, men även här spelade
vissa gillen en viktig roll. Det förnämsta gillet i Stockholm vad de rent
svenska borgarna beträffar var Vårfrugillet, det redan från 1353 bekanta
»Vår fru gilde svenska manna». Ännu Johan III bekräftade stadens rätt
till Vårfru gillestuga. Under en stor del av 1600-talet var gillestugan en av
stadens mest anlitade festlokaler, där ibland även resande, utländska
teatertrupper gåvo föreställningar. Från omkring 1670 degraderades emellertid
»gillestugan», som den dåmera helt enkelt kallades, till — gäldstugan, d. v. s.
stadens bysättningshäkte. I folkmun kallades gäldstugan (»gällstugan»)
dock alltjämt för »gillstugan».
De förnämsta danska gillena voro Knutsgillena, efter vilka avkomlingar
än i dag finnas i Malmö, Lund och Ystad. Det förstnämnda, som
ursprungligen hade eget gilleshus, inrymdes sedermera i Malmö 1546 uppförda nya
rådhus (»Knutssalen») och blev med nyare tider småningom ett
representativt festgille, där under 1600-talets lopp alltmer magnifika festligheter gingo
av stapeln. S:t Knutsgillet i Lund ombildades likaledes efter reformationen
och blev då en skytte- och understödsförening men deklinerade under
1600-talets slut till ett litet småborgerligt dryckessällskap för att nästa sekel bli
ett — likbärarlag. Med det åtföljande århundradet skedde dock en verklig
uppryckning för det gamla gillet.
Om sålunda gillesidén räddades över, såsom nu fallet var i några
förutvarande danska städer, till något enstaka svenskt stadssamhälle, var dock
det ursprungliga gillet såsom sådant dömt till undergång under den nyare
tiden. Sextonhundratalets stad kunde därför inte liksom medeltidsstaden
uppvisa de många gilleshusen såsom ett karakteristiskt inslag i gatufasa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
