Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Striden inleddes vid de tätt sammanslutna förbanden med karakollering, eldgivning med
ett led i sänder, varefter det led, som skjutit, genom voltning förflyttades bakom
förbandet för att ladda om pistolerna. Karakollering avslutades med framryckning och
inbrytning, varefter striden upplöstes i handgemång. Trots klenare hästar och sämre beväpning
än fiendens hävdade de svenska ryttarna sin överlägsenhet, tack vare bättre övning och
större rörlighet. — Detalj av kopparstick (ur »Historische Chronick»), visande Gustaf
Horns seger vid Wiesloch 1632.
hade konungen insett betydelsen av samverkan såväl mellan olika truppslag
som mellan musketerare och pikenerare inom fotfolket. Här gällde det ej
problemet pik eller musköt utan pik ocli musköt. Förbättringarna, vilka
främst avsågo smidigare manövrering och ökad eldkraft, gingo steg för steg.
För att göra omladdningen snabbare lät konungen musketerarna före
striden tillverka en slags patron, ett pappershölje, som inneslöt krutet och kulan
för varje skott. Genom dessa förbättringar fick man möjlighet att vid behov
utveckla en eldhastighet, som var mer än 3 gånger så stor som vid
förfarandet med kontramarscher. Elden hade fått ett helt annat värde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
