Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varit känd sedan 1200-talet. Ett rikt tillskott blev upptäckten av Sala
silvergruva, som omnämnes törsta gången i en skrivelse 1510 och som under
1500-talet hade sin glansperiod.
En intressant företeelse beträffande böndernas näringsfång var
vapen-smidet, som redan på ett mycket tidigt stadium på enstaka håll, t. ex. i
Hälsingland och Västergötland, var en känd binäring; huru denna på
landsbygden förekommande hantverksrörelse genom faktoriorganisationen
tämligen snart utvecklade sig till en storproduktion skall redogöras för i det
följande.
DEN BEGYNNANDE STORDRIFTEN.
Den stora omvälvningen inom hantverket —- ursprunget till industrien
— förorsakades liksom på så många andra områden inom vår materiella
odling av Gustav Vasa. Det är hans stora omtanke och grundlighet, som
är den tidigaste utgångspunkten även för den verksamhet, som här skall
beröras. Och det är ingen överdrift i påståendet, att Sverige före Gustav
Vasa beträffande hantverksorganisation och hantverksskicklighet var ett
tämligen efterblivet land, ett faktum, som till största delen får sin
förklaring i vårt isolerade och periferiska läge. I såväl Italien, Belgien,
Tyskland, Frankrike som England stod under medeltidens slut
hantverks-organisationen på ett högt plan. Åtgärder måste redan då vidtagas för att
lösa vad man i modern tid skulle kalla arbetarproblem; några
motsvarigheter till dylika avancerade förhållanden funnos självfallet ej i vårt land.
Även vår då mäktiga granne Danmark stod betydligt före oss i såväl
materiell som andlig kultur.
Det jättearbete Gustav Vasa nedlagt på det svenska näringslivet kunde,
all planmässighet och intensitet till trots, naturligt nog ej bära frukt förrän
efter en viss tid. Som i band 3 av detta arbete är beskrivet, tog sig
landsfaderns outtröttliga energi i frågor rörande hantverksskicklighetens höjande
framför allt uttryck i att för snart sagt alla yrkesgrenar införskriva
skickliga utländska mästare. Han hade fördenskull ute särskilda ombud, som
skulle övertyga vederbörande om lämpligheten att flytta över till Sverige.
Huvudprincipen gick ut på, att de utländska mästarna skulle vara skickade
och villiga att utbilda lämpliga svenskar, som sedan i sin tur på en bredare
bas skulle vidare utveckla och sprida sitt tekniska kunnande; givetvis
förbisågs fördenskull ingalunda värdet av de förfarna utlänningarnas egen
produktion. Symboliskt för den här berörda sidan av Gustav Vasas verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
