Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oc hvad han i gengäld levererat till denne: »Här efter följer Peter
Klinge-beredares räkenskap i Arboga: på alla de persedlar han av kunglig majestät
uppburit haver: och sedan lydande på vad arbete han haver gjort kunglig
majestät...» Som framgår redan av namnet, var det främst svärd mäster
Petter tillverkade. Sålunda har han under det första av de i räkenskaperna
upptagna åren bland mycket annat gjort 8 tornersvärd, 9 sticksvärd och 2
»kastiller», d. v. s. värjor av spansk (kastiliansk) typ. För hertig Magnus
(Gustav Vasas yngste son med Margareta Leijonhufvud) gjorde mäster
Petter bl. a. två slagsvärd. Att Petter emellertid ej endast smidde vapen, visa
andra i förteckningen upptagna föremål som t. ex. mulkorgar (träddes över
hingstarnas nosar för att förhindra bett) och knivar, som han gjorde till
de unga prinsessorna.
Det var en mycket exklusiv kundkrets, som på detta tidiga stadium
frekventerade Arboga; någon industri i ordets egentliga betydelse är det ej
heller tal om ännu. Men det är intressant att se, huru med tiden
yrkes-männen öka i antal och hur allt flera fack bli representerade. Redan på
1550-talet nämnas bl. a. tvenne pansarmakare, Kurt och Staffan, samt en
polerare, Hans. Även börja redan nu tillverkare av skjutvapen nämnas, t. ex.
Påvel och Jochum. Det är främst »sadell rör», d. v. s. pistoler avsedda att
föras i hölsterna framtill vid sadeln, det gäller; även »long rör», bössor,
förekomma emellertid.
Omkring 1600 har faktoriet i Arboga nått en verksamhet, som man utan
att använda för stora ord kan kalla industrimässig. »Embetzmennernes»,
d. v. s. yrkesmästarnas, antal och art är en helt annan än för några
decennier sedan. Sammanlagt redovisas nu ej mindre än ett femtiotal namngivna
yrkesmän, vilka i sin tur självfallet haft flera medhjälpare i sin tjänst.
Flertalet utgjordes vid denna tid av rörsmederna, d. v. s. bössmederna. Åren
1602—03 nämnas 14 dylika, av vilka de flesta av namnet att döma varit
svenskar: Joenn Rörsmed, Lasse Erickson, Marcus Larsson, Mats Rörsmed
o. s. v. Att dessutom utländska mästare — sannolikt i huvudsak
läromästare — ägnat sin skicklighet åt Arbogasmidet synes framgå av t. ex. ett
namn som Marcus Brunswick; att vi i honom skulle kunna se en
införskri-ven Braunschweigmästare ligger nära till hands. — Hillebardsmeder
fun-nos 10 stycken, däribland Filippus Hillebardsmed, Göran Snapphane, Toll
Hillebårdsmed m. fl. Uppenbarligen har denna yrkesgrupp ej uteslutande
ägnat sig åt hillebardsmide utan åt stångvapensmide i allmänhet, t. ex.
tillverkning av bardisaner, pikar o. d. Plåtslagare, vilket vid denna tid är lik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
