Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framför allt var det de relativt lugna åren före 1625, som hade betydelse
för den svenska hären beträffande upprustning och omorganisation. Huru
denna försiggick är skildrat i en annan uppsats i detta band.
Den nya organisationen och de ökade rustningarna gjorde sig självfallet
kännbara även för den inhemska krigsindustrien. Främst böra vi erinra
om det ovan nämnda plakatet av 1620 om koncentrationen till vissa städer
av vapensmederna. Ett intressant dokument i rustkammarräkningarna från
1622, »Factoriet öffuer helle richet ifrån nyåhr 1622 och till nyåhr 1623»,
ger en sammanställning av situationen inom landet i fråga om
vapentillverkning, som klart visar svårigheten att omedelbart genomföra den
anbefallda centraliseringen.
Handlingen visar samtidigt såväl organisation som produktion. Den är
uppställd i tre kolumner: i den första nämnas de områden, som äro
leveransskyldiga, samt vad och huru mycket de skulle tillverka, i den andra de
verkligen utförda leveranserna och i den tredje vad som resterar av den
överenskomna produktionen. Stockholm, d. v. s. stadsdelen Norrmalm, som
med Norra Smedjegatan än i dag påminner oss om var smederna hållit hus,
inleder förteckningen, så följer Uppland, Västmanland, Arboga stad, Närke
och Eskilstuna, Värmland, Hälsingland, Österbotten, Småland,
Västergötland, Östergötland (de tre sistnämnda förda på samma konto),
Nederbergs-lagen (socknarna By, Folkärna, Grytnäs, Hedemora och Husby), sist
kommer Finland (sannolikt dåvarande Egentliga Finland). Observeras bör,
att endast Arboga och Eskilstuna blivit upptagna särskilt, d. v. s. den
senare staden dock tillsammans med Närke. Varken Jönköping eller
Söderhamn, som båda fått faktorier 1620, ha nämnts separat, något som i
synnerhet för det produktiva Söderhamn kan förefalla egendomligt.
Den viktigaste produkten har otvivelaktigt varit musköterna, svåra att
anskaffa från utlandet och dyrbara. Mest välkänt för sin framställning av
dylika var Hälsingland, som hade i uppdrag att leverera 1,500 dylika, dock
ha de goda hälsingesmederna ej kunnat få mer än 1,249 stycken färdiga
under föreskriven tid. Bristen är emellertid förhållandevis liten i jämförelse
med de övriga faktorierna. Närke och Eskilstuna skulle ha tillverkat 800
musköter men lämnade endast 94, Uppland 677 men lämnade ej mer än
180. Arboga var relativt pålitligt, av de kontraherade 450 levererades 299.
Småland, Västergötland och Östergötland skulle tillsammans tillverkat 400
men lämnade 310. Av Finlands överenskomna 189 musköter levererades
ingen. Sammanlagt skulle inom landet under 1622 ha tillverkats 4,963 mu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
