Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nå de innanför på en grov
hylla av lera,
»degelbän-ken», stående fyra
deg-larna, vilka rymde den
smältande glasmassan.
Degelbänken lämnade en
fyrsidig öppning fri i
smältugnens mitt, den s. k.
brännaren, där lågorna
från den underliggande
fyrgången slogo upp och
upphettade deglarna.
Denna fyrgång fortsatte in i
den andra ugnen, en med
smältugnen sammanbyggd
hjälpugn av rund form.
Även denna var försedd
med »brännare» och
förmodligen även med en
högre upp inbyggd kanal
från smältugnen för
underlättande av
förbränningsgasernas kommunikation.
I hjälpugnen smältes ingen
glasmassa, framför allt
emedan temperaturen där aldrig kunde bli så stark, omkring 1,200° C.,
som fordrades härför; den temperatur, som kunde uppnås där, utnyttjades
emellertid på många andra sätt. Där avkyldes sakta i särskilda lercylindrar,
»kylpottorna», det färdiga glaset — en mycket viktig procedur. Slarvar
man med denna avkylning, blir glaset skört och ömtåligt, spricker till synes
utan anledning o. s. v. I hjälpugnen preparerades vissa råämnen, som
in-gingo i glasmassan, där »rostades» kvartsen, innan den krossades, och
där brändes den färdigblandade glassatsen till en sintrad massa, den
s. k. frittan. Uppenbarligen har i denna ugn även enligt den äldre
metoden glascylindrar uppfläkts och sträckts ut, varigenom man erhöll skivor,
lämpliga till fönsterglas. Förmodligen har hjälpugnen endast haft en
arbetsöppning.
En av disponent Edv. Strömberg utförd rekonstruktion
av ugnarna i Trestenshult visar ovanstående utseende i
plan (överst) och genomskärning (nederst). A betecknar
arbets öppningar, vanfångshäh, genom vilka de
innanför stående deglarna med sin glasmassa kunde nås
utifrån, B brännaren, genom vilken lågorna slogo upp, E
fyrgängen (eldstaden), S stopphålen, fyrgångens
mynningar, M öppning, motsvarande »brännarem i
smältugnen, K förbindelsekanal, U hjälpugnens arbetsöppning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
