Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Allehanda flaskor och hushållskärl av tämligen vanligt slag torde ha utgjort
huvuddelen av denna. Anmärkningsvärt i såväl tekniskt som konstnärligt
avseende är emellertid ett högt och smalt passglas, som nedtill har runt
tvärsnitt men är åttsidigt i överdelen. Dess framställningssätt är mycket
komplicerat och fordrar stor skicklighet, då det nämligen är blåst i ett enda
stycke och har ett tunt och mycket jämnt gods.
Den svenska glasindustrien visar alltjämt en stigande kurva. Den 2 mars
1641 erhöll Melchior Ljung privilegier på anläggandet av ett glasbruk på
Munklägret, d. v. s. nuvarande Kungsholmen, i Stockholm. Härmed ha vi
uppnått den svenska glasindustriens första guldålder, en period, som dock
ej nådde sin kulmen förrän under det 1676 grundade Kungsholms
glasbruks glansperiod, som inföll under 1600-talets slut och 1700-talets första
årtionden. Beträffande den Ljungska hyttan bör man observera, att den
startades på inrådan av Kristinas förmyndarregering, en omständighet som
alltså tyder på, att staten nu ansåg en glasindustri vara behövlig för landet
och att glaset i Sverige vid denna tid hade blivit en nödvändighetsartikel.
Självfallet ansågo sig myndigheterna skyldiga förhindra, att kapital gick
ur landet genom en dyr import. Man tog f. ö. steget helt ut och utfärdade
importförbud på allt utländskt glas; en bestämmelse, som man dock snart
måste uppmjuka. Melchior Ljung hade emellertid trots allt stora
svårigheter att få sitt företag i gång. Redan 1641 hade han varit tvungen att
resa till Paris för att införskriva glasblåsare. Visserligen lyckades han
härmed, men sedan dessa någon tid arbetat i Stockholm, visade de sig
olämpliga och måste avskedas. Mot 1640-talets slut hade mäster Melchior rest
ända ner till Italien och då äntligen lyckats införskaffa kompetenta och
skötsamma fackmän.
Ej endast tekniska svårigheter kämpade Ljung mot. Han fick snart
stora fordringar hos såväl kronan som privatmän, endast med svårighet
kan han indriva desamma. Som exempel må nämnas, att han äntligen år
1650 erhöll i avräkning 1,000 rdr på en större fordran. 1659 mottog han
av Karl X Gustav 2,000 dir smt, vilket dock likaledes endast var en
amortering. Det var emellertid ingalunda alltid fordringarna likviderades på
detta lyckliga sätt.
Det Ljungska bruket, som var i verksamhet till grundläggarens död 1678,
har tydligen drivit en produktion, som även omfattat den förnäma
vene-lianska typen. Tyvärr är det hittills ej möjligt att med bestämdhet påvisa
några föremål, som härstamma från denna. Det är dock mycket tydligt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
