- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 4. Den yngre Vasatiden /
318

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

då en ung student i
Uppsala, sedermera Kristinas
gunstling och en av
1650-talets största eleganter,
ehuru han kanske inte
kom att spela samma
framträdande
smakråds-roll som Magnus Gabriel
De la Gardie. Brevet
upplyser om hur Claes
Tott vill ha gjort sin nya
dräkt av kläde: tröjan

skall enligt gällande mod
vara en bit längre i
midjan än förut, med 10—
12 mycket korta skört
samt slitsar på ärmar och
rygg, byxorna kortare och
vidare kring knäna;
dessutom skall dräkten, bland
annat nedomkring
byxorna, vara prydd med
»remmar» eller band,
passande till fodret.

Som förklaring av unge Totts skräddaredirektiv och för att belysa
utvecklingen i det franska modets tecken ha vi anledning dröja vid några
under denna tid utfärdade förordningar. Ett franskt lyxförbud hade 1633
vänt sig mot användandet av spetsar, broderier och ädel metall i
klädedräkten, och i Sverige utfärdades 1644 en liknande överflödsförordning, en
stadga, som förbjöd bruket av »gyllen- och silverduk, gyllentobin eller atlas
med guld- och silverblommor, guld- och silverspetsar samt allahanda
guldsnören etc.», likaså »alla trådknytningar och spetsar, som hopvis införas»;
dock fick man använda guld och silver i några fall, som i knappar, på
hattband, gehäng, handskar och i galoner. Förbudet skulle träda i kraft i
september följande år, och man kan möjligen i några porträtt från årtiondets
senare hälft spåra dess verkningar; emellertid kom drottning Kristina att
redan 1647 inför sin förestående kröning förorda att man skulle »se genom

Svart robe över en ljus, mönstrad underklädning. Anna
Margaretha von Haugwitz, gift med Carl Gustaf Wrangel,
porträtterad av Anselm van Hulle i Mönster 1648.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/4/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free