Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till vänster: Dräkt frän 1650-talet, buren av Karl X Gustav. Av grått silkestussian med
garnering av silverspetsar. Jacka med långt, rakt skört, vida byxor. — Till höger: En mansålder
senare ser herrdräkten ut på detta vis, med lång rock och smala byxor. Dräkt som burits av
Karl XI, av grått tubin med snörmakerier av guld, silver och silke. — Livrustkammaren.
Uppbådet till kröningsfestligheterna tog en stor omfattning under
Kristina, och den tanke, som svävar över arrangemangen, är nog den, att
vi äro »bättre bekände i världen», som drottningen själv uttrycker saken.
Utöver de kungliga dräkterna behövas en mängd föremål av textil art,
såsom livréer, sadlar och schabrak, vagnar, himlar m. m., allt överstickat
med guld, silver och pärlor. Detta förutsätter — där det ej är fråga om
import, vilket ofta är fallet — en vid hovet sysselsatt stab av guldbrodörer
eller »pärlstickare» samt av hantverkare för färdigställande av det material,
som brukas av dessa, särskilt för den på flera olika sätt behandlade
guldtråden. Guldslagaren framställde bladguld; gulddragaren drog ut metallen
till fina trådar, som i sin tur kunde spinnas till »kantiljer», d. v. s. små
spiraler, varmed man »skrafferade» mera betonade partier i mönstret. I
»possementerna» eller snörmakeriarbetena liksom i brodörernas arbeten
finna vi dessutom som vanligaste material de tjockare trådar, som be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
