Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fessorer vid invigningen av Lunds universitet). Till kröningen 1650 fingo
biskopar och superintendenter för sina dräkter emottaga 30 alnar svart
damast och 10 alnar svart plysch; prästerna fingo nöja sig med kläde och
kamlott samt plysch till ärmar och uppslag.
Det passade inte alls, att prästerna sneglade efter modet, därom ge
kyrkoordningarna redan på 1500-talet klart besked. De borde »bliva vid
den klädebonad, som deras kall bäst höves», d. v. s. sida kjortlar och
prästluvor, och fly sådan lättfärdighet som korta kappor och
hovmanshattar. Ett stycke in på 1600-talet klagar ärkebiskopen över att de gå
som kaptener med stora, vida franska byxor och tröjor, så att ingen kunde
känna igen dem som prästmän; och senare (1650) framhålles det
olämpliga i att ha håret längre än till kragen och att bära »de nyssuppfunna
kalotter, som utan nödfall av högfärd brukas». Ringare präster skulle inte
klä sig som de förnämste. Endast biskopar och teologie professorer
tillkom det att bruka överdragna hattar.
Sådana moderestriktioner ha sitt givna intresse ur sociologisk
synpunkt. Ej mindre gäller detta den dräkt, som bars av det svenska folkets
flertal, inom de breda lagren av borgare och bönder. Att närmare karak-
FACSIMIL VID DENNA SIDA. Vid universitetets i Lund invigning 1668 utvecklades all
möjlig stät: Karl XI:s förmyndarregering sparade varken på det ena eller det andra. En
levande föreställning om hur rektor, professorer och pedeller togo sig ut vid den nya
akademien får man av denna räkning, undertecknad av Kristinas forne livskräddare,
Johan Holm, adlad Leijoncrona, 1667; den upptar det material, som kom till
användning för rektors och professorers mantlar samt pedellers och vaktmästares rockar; även
spiror och signet förtecknas. Posterna med skräddarens arbete äro, såsom alltid
hant-verkslönerna vid denna tid, blygsamma i förhållande till materialvärdet. Härnedan
äro endast de olika materialen upptagna, och sålunda kvantiteter och priser uteslutna:
»Uthräkningh oppd vnderskrifne pärtzeler, som reqvireras till den skånische accademiens
inrättande. Nämbl.: Till en kiortel och en myssa för rectorce etc.: Fiolenbrunt [violbruntf
sammet, aurora dubbelt tafft, cullör silcke, canifas [kanfas], hatt, suarte taffteband,
skrädderens arbetzlön för dito. — Till 17 professores kiortler och hatter etc.: suart poudesoij
[ett slags siden], suart rask, suart atlask [atlas], duälk [dvelk, ett slags grovt lärft], suart
silcke, hatter, skrädderness arbetzlön. — Twänne pedeller bekomma stackota [korta]
räcker medh höga axelquarden [axelkragar] och medh guhla sametzpossamänter vppå etc.:
brunt kläde, gult soij [siden], gult sammet till twänne strekpossamänter [bårder], gull:
sölfwersnören, gull: silfuerknapper, cullör silcke, canifas, skrädderens arbetzlön — 7
pärs-zoner accademie wachten bekomma till räcker och byxer. Nembl.: blommeradt kläde,
gultsoij, lärfft, knapper, silcke, canifas, taffteband, duälk, små knapper, litzequarden
[tränskragar], skrädderness arbetzlön. — Item reqvireras vnderbemälte saaker etc. Nembl.:
2 st. septer [spiror] aff sölfuerzier förgylte, 5 st. signeter stuckne vthi stdhl, 7 st.
mes-singz accademiæ wapner försilfwererede, pårler till een crantz på hatten för rectorem,
arbetzlön äth den som giör samme pärle crantz nembl. Datum Stockholm d. 1 februarii
1667.» — Slottsarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
