Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksrådet Bengt Oxenstiernas palats på Riddarholmen i Stockholm (nuvarande
Socialstyrelsens säte, Birger jarls torg 2). Här uppfördes på 16i0-talet en vidlyftig byggnad
med flyglar omslutande en stor gårdsplan, som avskärmades från gatan genom en hög,
balustrad försedd mur. Endast i stora drag bevarad till våra dagar ger dock anläggningen
alltjämt en ganska god föreställning om stormaktstidens herremansslott i huvudstaden
— medan ännu präktiga tomter stodo till förfogande. Den gamla Gråmunkeholmens
aristokratiska period hade nyss börjat; år 1638 kallades den första gången Riddarholmen.
danska väldet är det en intensiv nydaningsperiod i fråga om
stadsplane-väsendet: Kristian IV:s moderniserade eller helt nyanlagda städer, sådana
som Kristiunopel (1599), den första helt renässansmässigt genomförda
be-fästningsstaden i Norden, Kristianstad (1614) m. fl. (Se vidare annan
uppsats, sid. 145 ff. i detta band!)
Den nya stadsplanekonsten i Sverige och Danmark fick en starkt
nederländsk prägel. Tidigare hade mjukt ringlande medeltidsgator gärna följt
terrängens egen struktur, strandlinjen, höjdsträckningen, flodens eller åns
krökar och bukter. Men de nya renässansgatorna linjerades upp i
terrängen efter ett konsekvent geometriskt system. Många kartor från
1600-talets förra hälft över svenska städer visa både den förutvarande bebyggelsen
och det rätlinjiga och rätvinkliga gatunät, som radikalt förändrar
stads-typen. Utom vid nyanläggningarna tillämpas de nya stadsplaneidéerna även
vid utvidgningar och partiella regleringar. Typiska sådana korrigeringar
av den gamla stadsbilden framtvingas i rask följd i Stockholm, som under
stormaktstidens gryningsår får upplåta den ena tomten efter den andra åt
privilegierade stormän. Nygatskvarteren utformas i staden mellan broarna
på 1620-talet, och omkring 1640 tillkommer det regleringsförslag, som i
stort sett anger grundlinjerna för Stockholms framtida växt (se bild sid. 338).
Det är inte en tillfällighet, att den representativa byggnaden för rikets
adel förlägges i god anslutning till en nyreglerad gata i Stockholm. Under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
