Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arkitekturen speglar ofta klart de människors villkor, ambitioner och allmänna läggning,
vilka skapat densamma. Den holländske målaren J. Berckheyde, en bland de många
arkitekturbildernas upphovsmän i holländsk konst, har i skildringen av det rörliga livet inne
på den amsterdamska börsens öppna gård fått med åtskilligt av det holländska
köpmannaväldets pondus. Den gamla börsens gårdsarkitektur imponerade mycket på Axel
Oxenstierna, som hade den i minne, då han tänkte på Riddarhusets representativa betydelse.
Det var aktivismens, offerviljans och de djärvt spända förhoppningarnas
epok i Sverige. Adeln som de offentliga plikternas stånd krävde en
glansfull omramning. Alldeles särskilt speglas andan i den nya stadskänslans
sammankoppling med adelsmaktens självkänsla och hänsyn till prestigen.
Den jordägande slottsherren på landet var i allmänhet också stockholmare
och ägare till stor tomt i huvudstaden. Avgörande ingrepp i den gamla
stadsbilden följde härav.
Axel Oxenstierna, som i hela sin gärning åskådliggjorde idén om den
enskildes duglighet helt infogad och utnyttjad i statsnyttans tjänst, såg
också klart arkitekturens representativa betydelse. »Vij kunne in privato
byggia och kåsta på vackra huus, derföre ähr neesligitt, om vij icke byggia
in honorem status Nobilitatis» (privat spendera vi åtskilligt på våra hus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
