Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riksrådets protokoll 1636). Italien och Holland hägra för rikskanslerns inre
öga. Något på samma gång majestätiskt och festligt ställer han upp som
krav. I Amsterdam hade Hendrik de Keyser uppfört den märkliga börsen
under åren 1607—11, en imponerande byggnad med gårdsarkader, ett
ståtligt forum för den rika handelsstadens magnater (se bild sid. 342). Bredvid
denna vision ställes det italienska stadspalatset, säkert gripet som
idealschema ur någon arkitekturteoretikers arbete.
Vad för slags arkitektvisdom stod till Axel Oxenstiernas förfogande?
Den kraftfulle statsmannen var en byggherre av stora mått och kom att för
egen och statens del knyta förbindelser med en hel rad arkitekter. Till
de svenska byggnadsingenjörer, som arbetade med en befästningsgördel
kring Stralsund, sällade sig på 1630-talet en ung tysk, den redan nämnde
Nikodemus Tessin d. ä. Genom fästningsarkitekten och stadsplaneraren
Olof Hansson örnehufvud och Axel Oxenstierna fick han uppdrag i Sverige
— bl. a. att utstaka planer för en rad Norrlandsstäder. Sedan år 1640 var
han arkitekt hos Axel Oxenstierna vid sådana byggen som T i dö och Fiholms
slott, likaså vid Jåders kyrka. Dessa byggnader voro emellertid i stor
utsträckning redan färdiga, då Tessin trädde till. Vid Fiholm byggde han
låga flyglar och vid Jäders kyrka brukades han närmast som teknisk
expert eller »ingeniör», vilken titel Oxenstierna själv till en början
använde på honom. I flera uppgifter fick han övertaga och bearbeta tidigare
uppgjorda ritningar.
Tessin var sålunda icke ensam i Oxenstiernas arkitektkrets. Tidigare
gjorde den förut omnämnde fransk-holländske mästaren Simon De la Vallée
sin entré. Han inkallades till Sverige 1637 från Haag av Åke Tott,
engagerades sedan vid Oxenstiernska byggen och blev den som fick lämna det första
egentliga förslaget till Riddarhusbygget. Även vid Fiholm var han verksam,
och en av forskarna på denna tids arkitektur (Sten Karling) anser, att han
är upphovsmannen till Tidö slotts borggårdsflyglar, ett bygge som från
1640, enligt vad ovan anfördes, fortsattes av Tessin d. ä. Likaså har man
gjort gällande, att De la Vallée lämnat sin medverkan till det äldre Rosers-
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. I sin utförlighet och nästan skrytsamma kärlek till
allt kruserligt och utpyntat ger »Makalösa-gravyren av Vogel en utomordentlig
miljöskildring. Energiska rökpuffar som ur nyuppfunna lokomotiv slå ut ur skorstenarna, änglar
flyga över taket med inskriptionstavlor, och på marken till vänster domderar arkitekten
själv, Kristler ifrån Strassburg, bland alla byggets olika yrkesmän, en bland de tidigaste
arbetsbilderna i svensk konst (detaljen är återgiven i förstoring nedan å sid. 384).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
