Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid Axel Oxenstiernas slott Tidö spåras både Simon De ta Vallée och N. Tessin d. ä. som
byggnadsledare. Redan 162A var den i bågöppningen synliga huvudbyggnaden med sin
ståtliga portal, dubbeltrappa och förnämt enkla gavelkrön åtminstone påbörjad. Axel
Oxenstierna ville ha en helt kringbyggd borggård. Man anser att Simon De la Vallée levererade •
planen för en sådan omfattande anläggning av flyglar, men det blev främst Tessin d. ä.
som under 16i0-talet drev bygget framåt.
Tillsammans med ett yttre rnm samt ett annat bredvidliggande mindre
sådant, avsett till garderob, bildade ett sådant tornrum en särskild
bostads-svit. Matsalen i bottenvåningen omgavs sålunda av dylika sviter, grevens
och grevinnans; tornrummet i den sistnämnda kallades i Makalös
»konstkammaren». Våningen ovanför var utbildad som fest- och gästavdelning
och visade å vardera sidan om förstugan en sal, den större benämnd stora
gipssalen efter stucktaket med dess figurframställningar. I gästvåningen
hade husets söner sina sviter, greve Magnus Gabriel hade förmak, kammare
och studerkammare, och hans bröder hade ungefär motsvarande utrymmen.
Ovan skildrade plantyp har franska förebilder, men till Sverige ha
mönstren kommit över Tyskland i full överensstämmelse med vårt starka
beroende överhuvud i den riktningen. Erik Lundberg uppräknar en hel rad
1600-talsbyggen i Sverige, som kommit Makalös’ plantyp mer eller mindre
nära: det äldre Sturefors, Visingsborg (båda från 1500-talets senare del),
Grönsöö (1608—11), Ekenäs (1640-talet) m. fl.
En plandisposition av karakteristisk typ visar det redan omnämnda
Ulvsunda slott (1640-talet) och Tyresö (1620—30-talen). Särskilt betecknande
är här förutom förstugepartiet i byggnadens centrala del en utmed slottets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
