- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 4. Den yngre Vasatiden /
365

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KYRKOARKITEKTUR.

Det är i sin ordning,
att det protestantiska
Norden under 1600-talets
förra del även gör sig
gällande i fråga om
kyrko-arkitektur. Vi ha redan

(sid. 351) berört det
märkliga tempelbygget i
Kristianstad. Motsvarigheter —
dock i långt blygsammare
former — äro
Gustavianska gravkoret vid
Riddar-holmskyrkan (1630-talet)
med sin tidiga
broskorna-mentik, vidare tillbyggnad
till Tyska kyrkan i
Stockholm (1638) under
ledning av ingen mindre än
Makalös-arkitekten
Krist-ler, Tyresö kyrka
grundlagd 1638, ritad av samme
arkitekt och uppförd
under ledning av Hans
Freester (Forster), spiror
på Uppsala domkyrka och

på Stora Tuna kyrka i Dalarne, Brahekyrkan på Visingsö och Kristine kyrka
i Falun, byggd av Hans Freester (1642—55), ombyggnaden av Jäders
medeltidskyrka m. fl.

Det omkring 1590 igångsatta bygget vid S:t Jakob i Stockholm (se bd 3,
sid. 253) fortsattes under 1600-talet med bl. a. den praktfulla sydportalen.
Kyrkan stod färdig först 1644. Även här var Hans Freester verksam.

Gravkorsinredningar, ofta i pompösa former, äro typiska utslag för tidens
glorifiering av stormannen. Även efter döden skulle det representativa och
ståndsmässiga framhäva den bortgångnes och ättens betydelse.
Gyllenhielm-ska gravkoret i Strängnäs domkyrka (se bild sid. 117), Lars Kaggs gravkor vid

Jäders kyrka, korsidan. Tre stycken rikt ornerade
gavlar i holländsk renässans vittna här om Gustav
Adolfs-och Kristinatidens orientering åt Nederländerna och
Tyskland. Även invändigt kan stilen studeras i en mängd
nyanser. Härinne har bl. a. tysken Heinrich Wilhelm i
Axel Oxenstiernas »hovbildhuggarkrets» verkat vid
utsmyckningen av rikskanslerns gravkor. (Jfr sid. 379 //.
i uppsatsen om monumental stenhuggarkonst.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/4/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free