Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
troduceras i vårt land av den
framstående träskulptören Burchardt
Precht och proklamerar elt
envälde, lika oinskränkt som den svenska
kungamaktens.
I och med ämbetets instiftande
kommer ett starkt borgerligt drag
att prägla stenhuggarkonsten och
dess nu övervägande från tyskt håll
hämtade stilelement. Samtidigt
innebär emellertid ämbetets
konstituerande, att den basis skapats,
varpå hela periodens
skulpturutveckling kom att vila.
Åldermännen voro
genomgående tyskar — Jost Henne blev den
förste, följd 1644 av Henrik och
1647 av Dirik Blom, vilken
sistnämnde först på 1670-talet fick en
ersättare i Johan Wendelstamm.
Bland de till flera hundratal
uppgående utövarna av bild- och
sten-huggaryrket i Sverige under denna
tid voro gott och väl hälften
utlänningar, framför allt tyskar, som på
grund av de oroliga förhållandena i
hemlandet sökt sig norrut och här
hoppades på goda arbetstillfällen.
Sådana uteblevo ej heller. Typiskt
nog står knappast ett enda svenskt namn av verklig betydenhet att uppdriva
inom ämbetet. En besvärsskrivelse till myndigheterna från stenhuggarna
1639 är t. ex. undertecknad med följande fjorton namn: Henrik, Didrik och
Gert Blom från Bremen, Tönnes Limborg från Hälsingör, Johan Påfågel
från Bremen, Henrik Telschow från Greifswald, Albrecht Spalthorff från
Munster, Lars Grelsson från Borgå i Nyland, Hans Lytke från Liibeck samt
Cornelius från Kalmar, Torsten på Öland, Petter Henriksson från Gulland,
Jöran Simonsson från Öland och Christoffer Steffensson från Gottland.
»Steenhuggarnas Mäster Stycke Stadenem
Förährat Anno 1640.» — Rättvisans,
Klokhetens och Fredens sinnebilder skulle kröna
den pompösa portal, som stenhuggarämbetet
ämnade utföra till Stockholms rådhus, men
som aldrig blev mer än påbörjad. För
ämbetena var det av vikt att hålla sig väl med
stadens magistrat, vilken utövade en
kontrollerande myndighet över deras handel och
vandel. Den intressanta förlagsritningen är
sannolikt förfärdigad av ämbetets ålderman,
mäster Jost Henne. — Stockholms stadsarkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
