Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
apparaten sättes i gång och alla tidens personifierade dygder mobiliseras
enligt vedertaget schema: här stöder sig Fortitudo (Styrkan) mot sin
kolonn och Spes (Hoppet) mot sitt ankare, Fides (Tron) lyfter sitt kors,
medan Temperantia (Måttfullheten) blandar vin och vatten i sin skål; Charitas
(Kärleken) omfamnar sina knubbiga små, och Fama (Ryktet) blåser i sin
basun. Nederst skymta måhända förgängelsens symboler, dödskallen och
timglaset eller en ängel med omvänd fackla, men överst tronar Kristus med
uppståndelsens segerfana. Här brusar bildhuggarens fantasi för fullt
register likt orgelns alla stämmor, och den våldsamma effekt, varåt tidevarvets
konstnärliga smak syftade, uteblir icke. Intrycket förhöjes blott ytterligare
av materialets starka kontrastverkningar mellan svart marmor och gulvit
alabaster, kraftig färgläggning och rik förgyllning. Figurernas häftiga
åtbörder eller sentimentalt uppåtblickande anleten tala tidens språk.
I gravkorens ljusdunkel framskymta högadelns gravvårdar, där
skulpturer i full kroppsstorlek föreviga gestalterna av tidens stora statsmän och
krigare. Dessa minnesmärken, förr förbehållna personer av furstligt blod,
utgöra nu det beståndande inslaget i den »pompa funebris» eller
begravnings-ståt, som utvecklades också vid vanliga ädlingars jordafärd. De avlidnas
bilder präglas stundom av en stark realism, och porträttlikhet torde ej
sällan ha åsyftats. Där färgbeläggning förekommit -— numera nästan alltid
helt avnött — har den en gång förlänat de knäböjande eller stående
människogestalterna en förvillande likhet med levande varelser. Solljuset silar
sparsamt in genom gravkorets eller kyrkans fönster och låter ofta på ett
måhända medvetet arrangerat sätt gravmonumentet med dess figurer
framträda i skarp silhuett. Väggarnas stora huvudbanér, rikt snidade, målade
och förgyllda, förläna tillsammans med de från sina stänger nedhängande
svarta sorgefånorna åt rummet en monumental verkan av tung värdighet
och allvar. I valvet under gravkorets golv sova ättens döde i sina kistor,
fjärran från världens larm och förgängliga ävlan, medan korväggens
förgyllda inskrift manande bjuder:
SOLI DEO GLORIA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
