Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kokenhusen — sedan länge en ruin — var åtskilliga gånger en brännpunkt i striderna
om värt östersjövälde. Utanför dess murar led Carl Carlsson Ggllcnhielm 1601 ett hårt
nederlag; gång pd gång bytte det starka fästet herrar och blev från 1625 en viktig bas för
svenskarnas operationer i Livland och Kurland, tills det 1656 stormades av ryssarna, som
nedhöggo besättningen. — Kokenhusen, sett från Duna. Samtida teckning. Riksarkivet.
mark och Ryssland, hade fått direkt förbindelse med varandra. Ett ryskt
Estland omöjliggjorde eller i varje fall försvårade i högsta grad försvaret
av Finland. Det var slutligen föga angenämt för Sverige att se Polen,
Östeuropas främsta makt, sätta sig fast vid Finska vikens stränder.
Det var icke blott nödvändigheten att hindra, att förebygga en för
Sverige olycklig och farofull utveckling i de östbaltiska områdena, som låg
bakom den aktiva politik, för vilken Erik XIV gjorde sig till målsman. Ett
lyckosamt genomförande av denna politik öppnade glänsande
framtidsutsikter. Som yttersta mål hägrade det fullständiga herraväldet över
Rysslands handelsförbindelser med Västeuropa. Gamla traditioner visste berätta,
att svenskarna en gång ägt detta, då Ryssland grundades av svenska
vikingar för att skydda dessas handelsfärder på de stora östeuropeiska
floderna. Under de följande århundradena voro strävandena att vinna
inflytande över områdena kring vattenvägen till Ryssland ett ledmotiv i svensk
utrikespolitik, när dennas rörelsefrihet icke hindrades genom inbördes
fejder eller tyngande skandinaviska problem. Torgils Knutsson sökte lägga
trakterna kring Neva, infartsvägen till Ryssland, under svenskt välde.
Magnus Erikssons korståg bestämdes till stor del av hans intresse för Finska
vikens handelsväg. Under Karl Knutssons tid levde det svenska intresset
för de östbaltiska problemen efter en nära sekellång dvala åter upp och
under medeltidens sista decennier trängde sig dessa ofta på Sveriges ledare.
Gustav Vasas intresse fördes, allteftersom han noggrannare blev insatt i
de handelspolitiska förhållandena vid Östersjön, alltmera bort emot Finska
viken och Ryssland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
