Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
digt, vilket sammanhängde med de befolkningsrörelser, som senare skola
omnämnas.
Redan på 1630-talet skymtade de första ansatserna till det folkskoleväsen,
som Karl XI sökte konsekvent genomföra, även om dessa hans strävanden i
det östbaltiska området buro långt mindre frukt än i Sverige och Finland.
För den högre undervisningen sörjde man genom nya trivialskolor och
nya gymnasier i de viktigaste städerna, och verket kröntes genom
inrättandet av Dorpats universitet 1632. I det ståtliga tal, som Skytte höll vid
invigningen, proklamerade han bildningens oberoende av stånds- och
nationali-letsskrankor. Universitet vore tillgängligt för alla, även för studerande från
bondeklassen. Skytte pekade på kunskapen som en väg till social framgång.
Den svenska överheten väntade ett resultat av sina ansträngningar på
bildningslivets område i ökad tillgång på dugliga och kunniga ämbetsmän,
vilka genom förtrogenhet med de lokala förhållandena med framgång
kunde fylla de många uppgifter, som i Sveriges provinser söder om Finska
viken pockade på en lösning. I viss utsträckning blevo också dessa
förväntningar uppfyllda, även om de hårda öden, som övergingo Dorpats
universitet, hindrade detta att växa och utvecklas, så som man hoppats vid dess
upprättande. Under den ryska invasionen i Livland 1656 måste
universitetets verksamhet nedläggas och omständigheterna medförde, att det dröjde
ända till 1690, innan den åter upptogs. Jämför man emellertid det svenska
Dorpat med samtidens övriga högskolor, finner man lätt, att där rådde
synnerligen stor vetenskaplig livaktighet. De tryckta och ventilerade skrifterna
förete i allmänhet samma standard som vid andra universitet i Nordeuropa,
och där fanns forskare och lärda, som spredo glans över lärosätet. Det må
erinras om Georg Stiernhielm, som visserligen ej var akademisk lärare men
som dock under 1630- och 40-talen spelade en stor roll i det akademiska
livet, och om Andreas Virginius, den lärde teologen, som icke mindre än
fem gånger var rektor vid universitetet. Av professorerna i Dorpat på
1690-talet är kanske den mest kände Olof Hermelin, som sedan blev ett högt
uppskattat kansliråd i Karl XII:s fältkansli.
Utomordentligt intressanta äro de befolkningsrörelser, som försiggingo
denna tid i det östbaltiska området. Stora delar av detta voro efter krigen
ödelagda, och från angränsande provinser strömmade kolonister in, när fred
vunnits. Till en del dirigerades denna invandring av den svenska
regeringen och ingick som ett led i dess planer. I all synnerhet gäller detta om
den finska immigrationen. Kexholms län vanns på detta sätt helt för finsk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
