Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
långvariga strider Östersjöprovinserna och Finland. Karl själv kom hem för
sent för att rädda den sista återstoden av sina tyska besittningar och lyckades
1715 med knapp nöd rädda sig själv hem till Sverige. Icke ens denna sista
motgång förmådde emellertid nedbryta hans mod eller tvinga honom att
frångå sin orubbliga föresats att ej ingå en fred, som offrade något
väsentligt av Sveriges stormaktsställning. »Jagh är försäkradh at utvägar lära
finnas, at alt lärer kunna komma till förra ståndh igen», skriver han till
systern, prinsessan Ulrika Eleonora. Utvecklingen var nära att ge honom
rätt. Den stora ligan av Sveriges fiender förlamades snart av inbördes
misstro. På sommaren 1716 hade tsaren kunnat fira en av sitt livs största
triumfer, då han utanför Köpenhamn hissade sitt befälstecken som
överbefälhavare över en väldig dansk-rysk-engelsk flotta. Ett par år efter diskuterade
man i Europas diplomatkretsar livligt möjligheten av ett krig mellan honom
och Georg av England! Under nära 3 år förekommo inga krigsrörelser av
vikt från Sveriges fiender.
Karl dröjde icke att utnyttja situationen. Helt likgiltig för diplomatiens
möjligheter hade han aldrig varit, och nu fick han till medhjälpare en man,
som mer än de flesta var hemma i dess irrgångar. Georg Heinrich von
Görtz, anställd i gottorpsk tjänst, blev, ehuru ej svensk undersåte, konungens
förnämste rådgivare i fråga om såväl den inre som den yttre politiken.
»Konungen lät nu Baron Goertz flyga omkring till de så kallade neutrala
makterna att negotiera och intriguera; der han blandade korten och gjorde
synvilla, kännande fienderna på pulsen.» Denna ungefär samtida
karakteristik av Görtz’ diplomati är icke oäven. Oenigheten mellan Sveriges fiender
utnyttjades samvetsgrant. Efter att ha fört ett flertal mer eller mindre låt-
FACS1MIL VID DENNA SIDA. Huruvida Görtz varit i stånd att föra svenska statens
finanser i hamn, om han och kungen fått fortsätta sitt samarbete, är lönlöst att
spekulera över; kulan vid Fredrikshald satte en för tidig punkt för det stora experimentet.
Domen över hans misslyckande var förkrossande — nationens hat samlade sig över hans
huvud, och med sitt liv fick han betala för en insats i vår historia, som måhända inte
var mindre oegennyttig än flertalet av hans domares. Ännu efter sin död förföljdes
han — verserna på det här återgivna flygbladet, bland de kolorerade träsnitten f. ö. ett
av de allra tidigaste i sitt slag, andas en hätskhet, som säkert fann resonans i vida
kretsar. Förf. har ej glömt den elegante och ståtlige ministerns enda fysiska defekt; han
hade genom en olyckshändelse blivit enögd. Han är omgiven av bilder av sina »gudar»,
nödmynten, som skulle rädda vårt land men i stället bragte vår första stora inflation.
Till skillnad frän andra svenska mynt buro dessa varken konungens bild eller rikets vapen
utan bl. a. namn ur den romerska mytologien. — Kungliga biblioteket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
