Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bok för hela riket var sålunda den nödvändiga konsekvensen av dessa
kyrkolagens stadganden. Samma kommitté, som haft hand om
katekesutläggningen, fick även åtaga sig handboksfrågan. Det gick raskt undan,
och den 16 juli 1693 stadfäste Karl XI den nya handboken att vara
»predikoämbetet, så ock androm som vederbör härefter till en orubbad regel
och rättesnöre».
Den nya handboken angavs sålunda av konungen själv som ett led i
hans strävanden att skapa enhet inom det svenska kyrkolivet. Ur
innehållssynpunkt medförde den icke många nyheter i jämförelse med 1614
års handbok. En sådan var, att korstecknet vid dopakten nu blev
obligatoriskt. Över huvud hade boken en starkt ortodox prägel. 1693 års
handbok kom att bestämma det svenska gudstjänst- och fromhetslivet ända
tills den år 1811 avlöstes av en ny.
Var katekesundervisningens tillstånd under 1600-talet från
»likriktningens» synpunkt oefterrättligt, gällde detta i lika hög grad om
psalmsången. Här behövdes en enhetlig rikspsalmbok. Visserligen hade den år
1645 utkomna s. k. »Svenska Ubsala Psalmboken» fått en nästan
auktoritativ karaktär ute i landet. Men den var aldrig officiellt påbjuden och hade
ej heller blivit antagen i alla stift. Följden var, att det utkom en mängd
psalmboksförsök under olika namn. Ävenledes plägade boktryckarna
ogenerat efter privat godtycke göra ändringar i de psalmboksupplagor, som
de utgåvo.
Därtill kom, att den andliga verskonsten under Karl XI :s tid nådde
en storartad uppblomstring och därmed ökade anspråken på psalmbokens
litterära form. Idealet för en psalm var då att den »gudelighet, art och konst
haver». Den karolinska diktarskolan omfattade både lekmän, såsom Samuel
Columbus, Petrus Brask och Lasse Johansson (Lucidor), och framför allt
kyrkomän sådana som Spegel, Svedberg och Israel Kolmodin. Det fanns
således nu ett ymnigt förråd att ösa ur.
Den energiske konungen satte även här verket i gång. Efter en mängd
¥
förarbeten utsåg han en kommitté, där hans dåvarande hovpredikant Jesper
Svedberg var en av de ledande männen. Det betonades, att allt sådant
»som löper emot vår kristelige tros rättesnöre» skulle utmönstras, och att
de gamla välkända psalmerna skulle endast varsamt revideras. Svedberg
hade hos konungen utverkat, att psalmtexten finge tryckas, allt efter som
den blev översedd och färdig. År 1694 utkom så denna psalmbok, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
