Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pade psalmbok blev av konungen stadfäst den 9 december 1695. Först tre
år senare blev den emellertid påbjuden att användas vid gudstjänsten.
Därmed var också den Svedbergska psalmbokens öde avgjort. Ej mindre än
20,000 exemplar, som ännu ej hunnit distribueras, blevo nu konfiskerade
och lagrade ute på Skeppsholmen, där de till stor del multnade ner.
Åtskilliga exemplar exporterades dock till de svenska församlingarna i Amerika,
vilka sålunda utsattes för det »kätteri», man fruktat så mycket här hemma.
Den karolinska rikspsalmboken, vanligen kallad 1695 års psalmbok, hade
hämtat sitt material företrädesvis från tvenne huvudkällor. Den ena
utgjordes av det äldre förråd av psalmer och andliga visor, som förelåg i
tryckta sångböcker av olika slag. Den andra var den konstnärliga andliga
diktning, som under inflytande av Stiernhielms skaldekonst strävade efter
större poetisk skönhet och lyftning. Främst bland alla i psalmisternas led
stodo Svedberg och Spegel. Detta gäller både om kvantiteten och
kvaliteten i dessa kyrkomäns insats. Deras psalmer, vilka till största delen
offentliggjordes i 1695 års psalmbok, höra än i dag till kärnan i vårt folks
psalmskatt.
Den karolinska psalmboken, som utgjorde en viktig hörnsten i Karl XI :s
enhetsbyggnad, fick en utomordentlig betydelse för det svenska kyrkolivet.
Den utgör ett monumentalt minnesmärke över den karolinska tidens
handfasta, hårdskurna kynne med dess gammaltestamentligt-nationellt färgade
rättfärdighetskrav och samtidigt ödmjuka lutherska gudshängivenhet.
Genom sin yttre ställning och sin inre halt blev denna psalmbok folkboken
framför alla andra under mer än ett sekel.
Jämsides med de ovan skildrade nydaningarna pågingo strävandena att
åstadkomma en förbättrad bibelöversättning. De bibelupplagor, som
utkommit under 1600-talet, hade alla Gustav Adolf s-bibeln av år 1618 till
förlaga men voro behäftade med en mängd tryckfel eller godtyckliga
ändringar. Därigenom uppstod kravet på en enhetlig, reviderad svensk
kyrkobibel. Detta krav växte genom det ökade behovet av biblar i de
FACSIMIL VID DENNA SIDA. »Karl XII:s bibel», en praktfull foliant (tryckt med antikva
av Henrik Keyser 1702—03), vars typografi är ett av de vackraste prov vi äga på tidens
svenska boktryckarkonst, låg i över två sekler i Sveriges kyrkor — först 1917 avlöstes
den nämligen av »Gustav V.s kyrkobibel», och i stort sett ända till dess lästes i våra kyrkor
evangeliet på Jesper Svedbergs och karolinernas språk. Karl Xll.s kyrkobibel, vilken i
textavseende endast föga avviker från tidigare svenska bibelupplagor, var till skillnad från dessa
oillustrerad (frånsett Karl XII:s porträtt, några kartor och ett par planritningar i kopparstick).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
