Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nytillkomna svenska provinserna. Bibeltrycket blev därigenom även en
statens angelägenhet.
Konungen tog själv saken om hand och vidtog åtskilliga åtgärder för
bibelfrågans lösning. Inom de prästerliga kretsarna fruktade man
emellertid, att en mera genomgående revision skulle väcka oro bland folket och
splittra »enheten i religionen». Där sökte man fördenskull på allt sätt
förhala saken. Biskop Eric Benzelius, som företrädde de konservativa intressena
i motsats till den mera reformivrande Svedberg, lyckades genomdriva, att
man skulle hemställa hos konungen, att man fick utgiva en nödtorftigt
förbättrad upplaga av den gamla kyrkobibeln. Denna var först avsedd
som ett provisorium men fick under tryckningens gång alltmera karaktär
av en verklig kyrkobibel. Först på hösten 1703 var tryckningen fullbordad.
Men sedan dröjde det ännu många år, innan den blivit inbunden och
utdelad till stiftens olika kyrkor.
Även om översättningen sålunda lämnade mycket övrigt att önska, får
man ej förbise värdet av att svenska kyrkan äntligen fått en enhetlig
bibelupplaga. Karl den tolftes bibel, såsom denna edition vanligen kallas, är
en verkligt storvulen volym. Den har av en nutida kännare betecknats som
»den i yttre avseende ståtligaste bland alla svenska biblar». Eric Benzelius,
som under arbetets gång avancerat till ärkebiskop, skrev ett värdefullt
företal och uttalade där den förhoppningen, att genom detta nya
bibelverk »den rena evangeliska läran i vårt kära fädernesland må utan
skadliga blänningar och mängeri bibehållas». Den karolinska kyrkobibeln, som
sedan blev gällande ända till 1917, bildar liksom det slutliga inseglet på
arbetet för den svenska enhetskyrkan.
Det bör slutligen tilläggas, att envåldsmaktens enhetssträvanden sträckte
sig även till skolans område. Det hade varit det svenska prästerskapet, som
satt sin prägel på skolväsendet i landet. Som skolornas egentliga uppgift
betraktades alltjämt deras utbildning av tjänare åt kyrkan. Därför hade
undervisningsmetoderna i praktiken växlat allt efter de olika stiftens skilda
särart. Här måste enhetlighet införas. Genom den år 1693 utkomna
förordningen om »gymnasier och skolor i riket» åvägabragtes en gemensam
stadga, som i stort sett byggde på 1649 års skolordning men införde vissa
praktiska övningar och läroämnen. I stort sett innebar dock 1693 års
skolprogram en seger för den stränga prästerliga ortodoxi, som präglade
cnvåldstidens kyrkoliv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
