Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett mod, som i slutet au
1600-talet väckte mycken anstöt hos
kyrkans män och de fromma i
landet, var fontangen, en hög
huvudprydnad av spetsar,
uppkallad efter en av Ludvig XIV:s
älskarinnor, hertiginnan av
Fon-tanges. För att motverka detta
okristliga mod utgav prästen N.
Bergius 1690 en översättning av
ett tyskt arbete, vars titel ger en
ganska god föreställning om
innehållet: »Wällustens twenne
blds-bålgor, neml. den höga fontangen
okk de blåtta brösten, genom
hvilka de alamodiska kiätt- och
flättia älskande qwinnor, uti sina
egna okk månge dåraktige
manspersoners hierta, först uptända
en oloflig kiärleks okk elskogs
gnista, åkk sedermera den sd
up-blåsa, att hon uti en outsäjelig
ängslans låga utbrister okk
stad-nar. Allom synnerlig det med
dygd okk ähra bekrönte
qwinno-kiönet till en wällment
effterrät-telse och warning beskrcfne okk
till trycket befordrade av Ernesto
Gottlieb.» Följande dr utkom
emellertid en motskrift, som
uppges vara författad av hovrådet
Johan Gripenhielm, som —
kanske med en viss överdrift —
karakteriserar vissa svenska
predikanter på följande sätt: »Jag
tror ingen ort uti världen finnas,
där utaf somliga predikstolar så många förbannelser utropas öfver klädesdräkter som här
hos oss. Ja, man måste understundom icke utan största förargelse höra utaf sådana heliga
rum föga andra och mildare ord i det fallet än man på gatorna utaf månglerskor och ringa
slödder, mera af afund, arghet och vanart än af leda till synden ropas hörer, medan de
aldra gröfsta synder ofta med stort tålamod bland slikt folk öfvas och lidne blifva.»
Försättsblad (i kopparstick av E. Beitz) till ovannämnda bok. Lunds universitetsbibliotek.
dessa förhör ökad betydelse och föreskrevos som obligatoriska i 1726 års
konventikelplakat. De erhöllo därvid allmänt den benämning, husförhör
eller läsförhör, som de sedan bevarat fram till våra dagar.
Även genom andra slags förhör sökte kyrkan vid denna tid att öva
uppsikt över sina medlemmars religiösa fostran och bildning. Man
anställde förhör med ungdomen, innan den fick tillträde till nattvarden — ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
