Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jesper Svedbergs energiska
ingripande som tre unga präster blevo
utsända år 1697 att taga sig an
landsmännen därborta. De blevo
mottagna med öppna armar. »Alla
glädja sig över oss, lika som de
hade fått änglar av himmelen, det
de med många tårar och ord
betygat hava och ännu betyga», skriver
en av prästerna hem. Det gällde nu
för dessa präster att samla de
splittrade skarorna och stärka den
slappnande nationalkänslan. De byggde
kyrkor, de utdelade
uppbyggelse-böcker och organiserade kyrkolivet
ensligt svensk sed med söndagliga
gudstjänster, bibelförklaringar och
katekesförhör. Svedberg visade stort
nit för »den svenska församlingen i
Indien», som han kallade den. Ilan
hade av konungen utsett till dess
högste uppsyningsman —
»Amerikas biskop» benämnde han stundom
/ en dagbok, som fördes av den svenske
krigsfången, korpralen Erik Larsson Smepust i
Moskva 1709—12, återfinnes ett antal vignetter
med deviser, som ha ett och annat att berätta
om den anda, som rådde bland de olyckliga
svenskarna i förskingringen. »Jagh håller
thet sd före, at thenne tijdhens wedermöda
är icke lijk then härlighet, som på oss
uppenbaras skah ■— detta skriver han i ett förned-
därför sig själv.
Det vackraste exemplet på den
svenska lutherdomens styrka ger
sammanhållningen hos de många
tusental svenskar som efter Poltava
ringens ögonblick, då tsar Peter drar i triumf
genom Moskva. Sd »tolig under korssety> var
korpral Larsson Smepust emellertid inte, att
han nekade sig och fäderneslandet nöjet att
1714 rymma hem. Han blev fänrik och
löjtnant och stupade som en äkta karolin vid
Villmanstrand 1741. — Dagboken i privat ägo.
och Perevolotjna spriddes över olika delar av Ryssland och Sibirien. Bred-
vid den av Karl Piper ledda civila organisationen av dessa svenskar i Moskva
stod ett kungligt fält- och hovkonsistorium, vars chef var Karl XII:s dra-
bantpredikant — och historiker — Jöran Nordberg, överallt, där ett visst
antal fångar kunde bilda en koloni, upprättades församlingar, som organi-
serades efter den svenska kyrkolagen. Från många av dessa hava
protokoll bevarats, varur man kan utläsa att stridigheter och brottsligt förfarande
visserligen icke heller här saknades, men framförallt att en levande guds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
