Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sin skicklighet som ingenjör betygade Olof Rudbeck bl. a. genom ett brobygge över
Fyrisån i Uppsala. Ett träsnitt i planschbandet till Atlantican visar, hur det såg ut —
ovan återgivna hängbro.
som avsåg att avbilda alla örter i naturlig storlek. På skivor av päronträ
avtecknades växterna av honom själv, av hans familj och av hans vänner,
och därav gjordes träsnittsformar. Dessa voro färdiga och tryckningen
påbörjad, då eldsvådan kom 1702. På några timmar ödelädes då
huvudparten av ett verk, som om det i sin helhet fått utkomma, skulle för all
framtid ha tillförsäkrat sin upphovsman ett berömt namn i botanikens
europeiska historia.
Också inom de övriga naturvetenskaperna gjordes under karolinsk tid
många ansatser och åtskilliga bestående insatser. En fullt vetenskaplig
astronom fingo vi i Anders Spole, professor först i Lund och sedan i
Uppsala. 1 båda universitetsstäderna inrättade han observatorier och företog
även en vetenskaplig expedition till översta Norrland för
polhöjdsbestäm-ningar. Ungefär samtidigt inledde Urban Hiärne en kemisk och
mineralogisk forskning i vårt land. Han var sålunda den egentlige grundaren av
Bergskollegiets för sin tid ryktbara kemiska laboratorium (i Stockholm),
möjligen det första i sitt slag i Europa; själv gjorde han flera upptäckter,
bl. a. av myrsyran. Bergskollegiets mekaniska laboratorium åter var ett
verk av Christopher Polhem, tidens stora uppfinnargeni (jfr om honom
bd 6, sid. 197 och följande). De flesta av hans skrifter förblevo otryckta,
men genom personligt umgänge och genom sin brevväxling utövade han
ett betydande inflytande inom den lärda världen. Bl. a. var han jämte
Erik Benzelius d. y. huvudpersonen inom vårt första naturvetenskapliga
samfund, Collegium curiosorum, stiftat i Uppsala 1710.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
