Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
latinsk ordbok (i fyra digra band), vilken emellertid aldrig blivit tryckt.
Intresset för orientalistiken föranledde också en annan av Karl XI
understödd forskningsresa, nämligen Olof Celsius d. ä:s. Den kom
visserligen icke att sträcka sig längre än till Italien, men Celsius medförde från
denna en stor samling handskrifter (för hans senare vetenskapliga insats,
som faller inom Frihetstiden, är redogjort i bd 6 av detta arbete). Till slut
bör i detta sammanhang nämnas legationspredikanten i Paris Jonas
Ham-bræus, som på grund av sin framstående skicklighet som orientalist
anlitades som medarbetare vid utgivandet av en syrisk-arabisk bibel och
kallades till lärare i orientaliska språk vid universitetet i Paris (om de orientaliska
studierna under den karolinska tidens sista år se uppsats nedan av G.
Jarring).
Till Frankrike begav sig under denna tid mången svensk ädling, som
önskade utbilda sig icke så mycket i vetenskaperna som i ridderliga
idrotter. Sådana undervisningsanstalter funnos, utom i Paris, t. ex. i den lilla
staden Saumur. En och annan svensk studerade också, liksom under
förflutna århundraden, vid franska universitet och kunde där vinna
doktorsgrad. Men för de bokliga studierna hade Tyskland ända sedan medeltidens
sista århundrade den största betydelsen. En mängd av dess högskolor
besöktes fortfarande av svenskar, och därifrån kallades — såsom ovan
antytts — flera berömda lärda till Sverige. Ett tyskt universitet, i
Greifs-wald, blev också genom det 30-åriga kriget inkorporerat i det svenska
väldet och spelade under ett par århundraden en viss, om än oftast sekundär,
roll i det svenska vetenskapliga arbetet.
Det land, som under vår storhetstid hade den kanske största betydelsen
för den svenska vetenskapen, var Holland. Vid den mitt under
befrielsekriget mot Spanien grundlagda högskolan i Leyden blomstrade särskilt den
humanistiska lärdomen; från många länder, och ej minst från Sverige,
samlades den vetgiriga ungdomen här. Även naturvetenskapen började
florera i Holland; ovan har detta antytts på tal om Olof Rudbeck, och Linnés
utbildning (se bd 6) visar Hollands framstående plats på detta
område ännu under 1700-talet. Holländarna voro ju ett resande folk framför
de flesta andra, och det geografiska studiet hade länge sin förnämsta härd
i detta land. För oss fingo emellertid under denna period de medicinska
studierna i Holland en än större betydelse. Som kulturcentrum framstod
jämte de egentliga universiteten den stora handelsstaden Amsterdam med
sina många institutioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
