Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liera redan avrättats, blevo nu ett par av de lögnaktigaste kvinnorna, som
beskyllt andra för häxeri, samt även Gävlepojken dömnda till döden, och några
fingo slita ris. Det var denna senare behandling, som redan Fontelius i Gävle
rekommenderat men då utan att väcka gehör, då han i stället själv med sin
hustru blivit offer för anklagelserna. Häxprocesserna i huvudstaden ebbade
efter denna ändrade inställning så småningom ut av sig själv, sedan
ansvarslösheten och det onda förtalet icke längre hade obegränsade möjligheter att
verka.
HÄXPROCESSERNA 1 BOHUSLÄN.
1 Bohuslän rasade häxprocesserna ungefär samtidigt som i Dalarna.
Landskapets avskilda läge gjorde dock, att de icke spridde sig mycket
utanför detta. Häxväsendet i Bohuslän företer också en annan karaktär än i de
andra delarna av landet. Barnaförandet spelar här ingen egentlig roll, och
beskyllningarna gälla mest förgörning av olika slag. Betecknande nog
anklagas den första kvinna, mot vilken trolldomsprocess restes i Marstrand
1669, för att ha föranstaltat, att en murarmästare i staden mist sin mandom.
Detta är ett drag, som ofta kommer igen i de tidigare häxprocesserna på
kontinenten och måste på litterär väg ha spritt sig till Bohuslän. Denna
först åtalade kvinna gick domen i förväg. Hon hängde sig sålunda i
fängelset men drog samtidigt genom sina motbeskyllningar andra med sig.
Genom att anklagade på detta sätt — själva ställda inför en orättvis anklagelse
med dödsstraff som säkraste påföljd — ofta i bitterhet och som hämnd
utkastade anklagelser mot andra, svällde givetvis häxprocesserna ut allt mer
och mer. I Bohuslän togo de också en grymmare form genom att man här
i stor utsträckning brukade kroppslig tortyr för att tvinga de misstänkta
till bekännelse. Här tillämpades även den sällsynt raffinerade metoden att
hålla en anklagad ständigt vaken, tills bekännelse pressades fram. Om en
stackars 80-årig gumma, som efter tortyr av olika slag, vattenprov och
allehanda plågor under det hon suttit inspärrad ett och ett halvt år men ändå
inte förmåtts att bekänna ogärningar, som hon visste sig icke hava begått,
står det att läsa som slutomdöme i rådsturättens protokoll: »Nu är hon
orörlig, alldeles döv, litet eller intet ser och fullkomligt uti barndom fallen,
så att hos henne intet står varken på ett eller annat sätt att uträtta». Vilken
fruktansvärd grymhet och vilket oförstånd vid handhavandet av sin
dömande myndighet har inte rätten här visat! Sådana fall voro många
och vanliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
